torsdag 5 juni 2014

Loppisweekend förra helgen!

Förra helgen lyckades jag gå runt och strosa på hela TRE loppisar! Ni förstår kanske inte vidden av detta, men ofta lyckas jag inte ens komma iväg på EN!
Första var i Anderslöv på torsdagen där det var mycket leksaker och jag fyndade några konstiga plastsvampar med tillhörande älvor som Vira totalt gått igång på. Största behållningen var en kvinna som frågade manlig försäljare:

"Har du inga hossor? Najlonhossor? Sånna som Märrlin har?"

För utomskåningen kan jag berätta att kvinnan ifråga var ute efter strumpor. Nylonstrumpor. Såna som Marilyn (Monroe) har. Det är underbart med lantloppis! Priserna är dessutom hyfsat mycket lägre än de är i Malmö, vilket jag fick erfara på lördagen då det var loppis på Limhamns torg. Första tjejen ville ha 100 kr för en jacka från Lindex, vilket kändes absurt när jag köpt en Everest-jacka för en tjuga i Anderslöv på torsdagen.
Sen var det på Icas parkering i Svedala på söndagen och jag kan ju erkänna att jag inte kom hem direkt tomhänt från någon av dem :) Alltså det här med loppis är ju ännu grymmare när man har barn! Man får ju hela uppsättningar leksaker för en spottstyver och då känns det inte så hemskt om de råkar gå lite sönder (vilket de ofta gör när barnen bara är 3,5 och 1,5....)



Nöjd kund! Är alltid ute efter hattar till utklädningslådan. Och tipset till den orutinerade loppis-besökaren: Ta med påsar och kassar! Och mynt i massor :) Tior och femmor. 








Fredagsmys hos farmor och farfar. Lill kan inte förstå varför hon inte kan cykla på Barbie's cykel :) 




Min lilla akrobat-Vira!




Levandelegendarmhävning. Så fin bild :) 


I fredags tränade vi hemma i trädgården. Vi körde hopprep som uppvärmning, sen lite kettlebells och så använde vi gungställningen till pull-ups och omvända armhävningar och knee-to-elbows (som ju är min senaste utmaning). Max tränar nu 15 minuter om dagen med Paolo Roberto och i de träningspassen har han fått tillfälle att göra levandelegendarmhävningar. Man gör en armhävning, sen skjuter man ifrån så hela kroppen, även fötterna, lyfter från marken och så klappar man i händer. Jag gjorde 10 st och sen några till när vi kom på att vi måste fota :)


Sen har veckan gått och jag blev lite oväntat ivägskickad på en kick-off för ett kreativt projekt och tillbringade ett dygn på Ven tillsammans med drygt 25 andra kreatörer.
Jag är alltid lite ängslig när jag är på sånt. Jag gillar inte såna där lekar där man ska lära känna varandra genom olika märkliga aktiviteter typ "nu ska vi alla stå i en ring och så får ni var och en med kroppen försöka berätta för de andra vad ni är för en typ" och så blir man inknuffad i mitten och ska utföra nån slags fridans. NO THANKS säger jag.
Nu hade jag kanske inte behövt oroa mig för just detta eventet. Att fösa ihop 25 kreatörer som både är oerhört intresserade av att prata om sig själv, men samtidigt hyser ett enormt intresse för andra skapade ett öronbedövande kacklande redan innan vi kommit in i bussen. Och då hade de flesta aldrig träffats innan :)
Så det var givande på många plan. Det var grymt nätverkande, det var en boost att få känna att jag har något att bidra med, att få känna att jag faktiskt ÄR kreativ. Ibland glömmer jag bort det bland alla mackor som ska bres och all tvätt som ska vikas. Men jag har ju ALLTID jobbat kreativt. När man plötsligt får berätta om sig själv och finner sig själv säga att man först gått modedesign, sen industridesign fem år, sen fyra år på Sony Ericsson, sen tre år på Commind, och så kryddar man med lite musikklass på gymnasiet, Body Balance-instruktör och ett allmänt intresse för det mesta så känns det så bra. Jag är ju inte bara mamma. Jag är ju faktiskt mig själv också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar