Tre dagar i rad!

Hur nöjd är man inte när man, trots två små, jädrans intensiva men ack så gulliga barn, lyckas träna tre dagar i rad? Jo, sjukt nöjd vill jag påstå!
I lördags körde vi Body Pump hemma och jag fixade hela axellåten, inklusive alla armhävningarna på tårna. Men det var tufft. Sen var Vira med på stretchen och efteråt kunde hon, mycket nöjd med sig själv, hjälpa till att plocka in alla sakerna (eller nja, inte riktigt alla, men till och med 2,5 kg hantlarna kunde hon langa in till mig i garderoben under trappan)

Igårkväll hade jag haft en ganska tuff dag då Max var och spelade innebandy kl ett, sen hämtade Ebba från kompis och stack till Ikea på vägen hem. Jag hade skickat ut honom för att äntligen köpa några saker som jag verkligen kollat in länge och väl och som det blivit dags att slå till på.
Dock var de inte ensamma på Ikea denna regniga söndag och de kom inte hem förrän hon var närmre fem. Då hade jag varit ensam med tjejerna sen strax efter ett då Vira vaknade. Vi var inomhus, först uppe, sen nere. Vi gjorde typ ALLT som finns att göra. Sen bajsade Vira på sig för hon ätit för mkt godis när vi var bortbjudna på lördagkvällen. Hon blev helt knäckt, det har inte hänt henne på jättelänge. Och jag fick försöka trixa med bajsäckeltrosa, in med ett barn i duschen, mota bort bebisen (som inte längre är en bebis utan en ettåring) med ena foten och slutligen bära ut henne och stänga dörren, varpå hon blir jätteledsen :( Men vad ska man göra? Det var bara att snabbduscha Vira, försöka andas och samla ihop både mig själv och situationen igen.
Trots detta smärre kaos och den otroliga intensitet som eftermiddagen bjöd på, tog jag mig samman och körde Body Balance på kvällen.
Idag var det som vanligt Body Step med Malin och jag körde järnet! Man kan bli så SJUUKT trött på Body Step. Trixet är att hoppa så fort instruktören säger att man ska hoppa. Och då hoppar man HÖGT! Sen går man DJUPT ner i alla knäböjvarianter och kör alltid det tuffaste alternativet (även om det innebär tricepsarmhävningar på tårna). Då blir man trött. Det garanterar jag. Ännu känner jag inte att jag är framme vid den punkt då jag kan köra 110% rakt igenom, alltså med riktigt höga knän, riktigt djupa böj. Men kanske en vacker dag!

Body Pump hemma

Vissa dagar känns det nästan omöjligt att få till träningen. Vira är hemma nu för sjätte veckan i rad och det gör onekligen sitt till vardagslivet.... De stunder då vi inte är hemma båda två är nästan sjukt intensiva. Idag gick jag upp klockan sex med Vira, sen kom Lill upp en halvtimme senare. Klockan åtta var frukosten klar och Vira fick gå upp och väcka Max, som sen åkte till stan för möte och inte kom hem förrän två. Räkna på de timmarna. Det är en hel arbetsdag ensam med de två busarna. Och då är dagen långt ifrån slut. Inte undra på att man känner sig aningen trött när de äntligen somnat vid sju, halvåtta. Så för att få till träningen måste man samarbeta. Den ena tar sista ryckte med barnen och den andra får lov att plocka fram och förbereda alla Body Pump-sakerna. Sen är det bara att skärpa till sig och köra. Ettochtvå, hejochhå.

Vardagsrum och träningslokal.

Ett års utveckling!

Det var hög tid att släpa fram Body Pump-grejerna idag. Trodde jag var smart som gjorde det innan Lill somnat på förmiddagen, för att jag bara skulle kunna köra direkt sen. Vet inte hur jag tänkte, men jag kan meddela att det försvårar att ta fram bräda och vikter när man hela tiden måste parera bebisen som sitter mitt i dörrhålet och samtidigt få den att sluta äta på golvmoppen som står där och frestar. Det gick till slut iallafall. Vad som gick sämre är överföringen av det roliga BP-programmet från Max dator via Dropbox till min dator. Jag fick köra samma program som jag kört hundra gånger innan, med killen som gör konstiga miner och räcker tunga under bicepslåten och huvudinstruktören som hela tiden drar upp sitt ena "shortsben" i skrevet. Fast musiken är ok. Både Gwen Stefani och Summer rain med Belinda.

Ja, ni ser rätt, jag tränar i mina five-fingers :)

Och så tyckte jag det var dags för en liten återblick. Vad har hänt på ett år? I juli förra året stod jag här och gjorde marklyft med en stor mage i vägen. Alltså, det är faktiskt jädrigt skönt att inte vara gravid, så är det bara. Hur festligt det än är när nån rör sig därinne och trycker ut hälar och huvud så det ser ut som man har en alien i magen, så är det ändå ännu roligare när de är på utsidan och man får ha sin kropp alldeles för sig själv :) 

Idag och i juli förra året

 

Dagens lunch - grekis sallad. Älskar fetaost. 

Motivation en regnig torsdagkväll.

I torsdags var det skolavslutning för Ebba i Rydsgård och regnet vräkte ner. För första gången hörde jag Vira säga ”Jag vill åka hem” och jag tillbringade största delen av avslutningen med att morrande jaga henne fram och tillbaka genom vattenpölar medan hon skrattade så hon kiknade (ja, vi kunde vrida ur strumporna sen innan vi åkte hem). På hemvägen tänkte jag att det verkligen var en träningsdag idag, men motivationen var på under noll. Det tar ungefär 20 minuter att åka mellan Rydsgård och Svedala och ni kan tänka er hur pigg och taggad man blir när man gör denna resa vid sjutiden efter en ganska intensiv dag. Sen var Lill strulig att få att sova, antagligen på grund av begynnande förkylning, och det var på håret att jag bara sket i allt och placerade mig i soffan med vimpel-virkningen (skriver mer om det en annan gång). Men så sparkade jag mig själv hårt i baken och gick ner, drog på mig kläderna och krängde fram Body Pump-grejerna från garderoben under trappan. Hann köra två låtar innan Max kom ner och anslöt, och han körde om benlåten medan jag plockade fram fler saker. Sen var det bara att köra och snacka om att det kändes gött efteråt!

Vilken energitjuv...

Jaha, där blev det nästan en hel månads paus. Jag har helt enkelt inte orkat blogga på kvällarna, mest för att Vira är så himla intensiv och när hon väl är stoppad i säng så vill jag helst inte göra annat än sitta framför tvn och sticka eller kolla på nån trevlig serie från HBO. I vanliga fall upplever jag att träningen gör mig bättre på att hantera den här typen av energitjuvar, men nu har det varit så intensivt att inte ens träningen har fått mig pigg om kvällarna. För jag har inte slutat träna, jag är fortfarande på Rehabcenter en gång i veckan och så kör jag såklart Body Balance och lite annat här hemma. Nu har ju (min) löpsäsong kommit igång och förra veckan tog svärföräldrarna med båda barnen till skogen och jag och Max fick tillfälle att springa ut tillsammans. Första gången på ungefär ett år för min del, så jag valde att inte springa hela vägen. Jag tog cykeln första biten och sprang sen ca 5 km i skogen ( 6km-tempo. Inte fantastiskt, men det är väldigt kuperad terräng, så jag är nöjd, kändes som jag sprang som en tok hela tiden....) Det var såklart underbart. Vitsipporna blommar överallt, bokarna håller på att slå ut och är alldeles illgröna och det är fågelkvitter och mjukt och skönt att springa på stig, men även lite utmaning med backar och rötter och allt vad det är.

Post löprunda

Som sagt är Vira inne i en intensiv trotsperiod. Eller, det är svårt att säga vad man ska kalla den, för det är inte trots hela tiden, utan mer att hon är så intensiv och inte riktigt lyssnar. Eller hon är proffs på att ignorera. Hon går från att stå och äta direkt ur smörpaketet till att sätta sig på Lills rygg eller kränga på henne en mössa eller halsband eller vad det nu är (och ofta blir Lill inte så glad åt de här väldigt närgångna och fysiska lekarna) Det innebär att man hela tiden säger "Nej" eller "snälla, låt henne vara", eller förklarar hur man ska göra ISTÄLLET för det hon håller på med. För att göra det hela mer positivt än "NEJ". Men det är bara att inse att det inte går alla gånger. När man sagt det 15 gånger, och "Nej, inte så" 10 så är det svårt att inte få spel. Riktig utmaning för tålamodet skulle jag säga.
Inemellan är hon alldeles underbar. Pratar och snackar och är så sjukt rolig att hänga med. Lite Dr Jekyll och Mr Hyde.... hehe

Igår var jag på Body Pump och tog i inutåbara helskotta. Ökade på både bröst och biceps (klarade det inte, fick totalmjölksyra och fick ta av extravikten i pausen) Så nu gör det ont lite här och var i kroppen. På ett bra sätt.
Ska försöka bli lite bättre på att skriva. Det hade hjälpt om Vira slutade vakna klockan fem...

Bodypump i leksakshavet

Man får försöka dela på utrymmet :)

Började kännas som längesedan jag körde styrka och igår lyckades jag tränga undan några leksaker och pressa ner alla Body Pump-grejerna. Max och Vira var på Hassegympan och det var jag och Lill som roade oss hemma i vardagsrummet. Tyvärr hade jag tidigare på dagen varit på promenad, under vilken hon somnade och därmed trasslade till hela sovschemat resten av dagen. Ja, alltså nu ska man inte säga "Tyvärr" om att gå på promenad, även om temperaturen var närmre noll och vinden sådär isande som den bara kan bli över fälten i Skåne. Det var trevligt, såklart, fast jag önskade jag hade mina riktiga vintervantar. 

Det tilltrasslade sömnschemat påverkade min träning på så sätt att Lill mer och mer spårade ur ju längre in i passet vi kom. Jag fick smita iväg och hämta majskrokar som jag spred ut över golvet och som gjorde att hon kunde vara nöjd ännu en stund, medan hon krälade runt och letade upp dem och sen tappade bort dem igen när de kletat in sig i hennes tröja. Till sist gick det inte längre och mitt i utfalls-låten fick jag ta paus och ge henne mat. Sen lyckades jag köra axlar, men på maglåten fick hon sitta på min mage där hon skratt-grät av trötthet och drog mig i näsan. 

Men på det stora hela är jag nöjd, idag har jag träningsvärk och som jag hävdar att man måste tänka: "Den bästa träningen är den som blir av" . Det gäller det mesta faktiskt, man måste glädjas åt det som blir av, åt det man får gjort, även om det bara är att duscha eller laga mat. Går man bara och tänker på allt man borde göra eller önskar att man hunnit blir man galen. 

Fullt ös och lite resfeber!

Oj, tiden bara rinner iväg och jag har svårare och svårare att hitta tid med datorn. Plötsligt slutade Lill tycka det var ok att sitta och pilla med saker i sittern eller på golvet och nu vill hon... ja, vad vill hon egentligen? Det är väl det jag lite försöker lista ut. För om ni trodde att det kanske hjälpte om jag låg där på golvet tillsammans med henne, eller satt och skramlade med saker framför henne så tror ni fel. Visst, det blir kanske lite roligare. I en minut eller så. Sen blir hon sur igen. Så just nu ser jag bara fram emot att vi snart är på semester med hela familjen samlad och mängder med folk som kan roa henne (för det är tydligt att det inte duger med mig). När Vira har kommit hem från dagis går det i regel lättare, henne kan Lill sitta och titta på hur länge som helst och vara nöjd. Men gamla mamman... nejnej.

Lill in action! Plankan på en fot, jojomensan! Som nån sa "Undrar vem hon brås på.. :)"

Naturligtvis har jag en massa saker som "måste" göras innan vi åker. Ja, vissa MÅSTE ju göras, som att åka till Malmö och hämta upp mitt och Lills pass igår, men andra saker, som att måla i Lills rum är det lite mer citationstecken runt.... Men ååh, vad det hade varit bra om det hade blivit gjort så det kunde luftas ut när vi är borta. Och så har vi det ju klart när vi kommer hem... men men, som ni hör är ambitionerna höga. Vi får se hur långt det räcker :)

Träningen har gått så bra den här veckan! Jag känner mig i så grymt bra form och det är helt fantastiskt!
Körde Body Balance i söndags och är nu i valet och kvalet om jag ska satsa på att lära mig detta passet ordentligt, eller om jag ska ta det gamla (som jag egentligen gillar bättre) för att kunna köra på Koh Lanta.
I tisdags körde vi Body Pump hemma i vardagsrummet när barnen lagt sig! Det var SÅ länge sedan jag körde BP nu och Max hade fixat senaste passet. Var övertygad om att det skulle vara gräsligt jobbigt, men icke! Det gick som tåget och jag kände mig så stark och bra!

Knäböj!

Igår var det Body Step igen och jag tränade bredvid Svedalas meste kändis: Benny som kom tvåa i X-Factor :) Nu har jag insett vikten av att äta innan. De senaste gångerna har vi ätit middag innan jag stuckit och tränat och herrejisses vad det gör mycket för hur bra tryck jag har i benen! Nu är jag snart framme vid målet att klara ett helt pass och köra 110%!

Inför semestern har jag för övrigt laddat hem följande två appar: Nike training och Yoga. Nike training är riktigt snygg (glöm inte att jag är app-designer :) ) och jag har fått för mig att den ska vara jättebra. Yoga- appen hade fått bra reviews och jag ser fram emot att testa dem båda. Återkommer med utvärdering!

Mycket tårta...

Ojojoj! Sen sist har vi haft två-årsfirande i dagarna två med massor av prinsesstårta och annat gott. Det står fortfarande en rosa skapelse i kylen, men jag vet inte om den faktiskt måste slängas för att vi inte klarar äta upp den. Eller helt enkelt hindrar oss från att göra det.

Jag har också sen sist kört BP en gång till och det kändes omedelbart lättare! Det är fantastiskt hur fort det går att faktiskt bli bättre, det är ju det man måste komma ihåg när det känns för jävligt efter första gången :)

Efter mitt "andra" BP-pass

Sen har jag varit på långpromenad med svärföräldrarna, kanske inte några fantastiska hastigheter (och det berodde inte på svärföräldrarna utan mer på underlaget och vagnen) men det blev nog en 8 km iallafall.

Vira, numera lite besatt av att sitta med lillasyster i knät.

Inga i hösten

Idag var en sån där dag då jag kände mig orimligt trött nån gång vid femtiden. Kanske berodde det på den aningen jobbiga stunden hos frisören tidigare. Det är fotografering på Viras förskola på torsdag och man såg knappt ungen under luggen så jag kände mig tvungen att på nåt sätt ordna en klippning. Eftersom ingen svarade på stället vi klippte oss sist chansade jag på den utländska killen på torget. Jag säger till Vira i bilen att jag kommer strax, rusar av och frågar om han har tid att klippa luggen på min dotter. Ja, det ska gå bra. Så jag rusar tillbaka, får ut Lill, väskan med iPad och russin i, får ut Vira och går in, sätter mig själv i stolen, får på mig ett skynke och så Vira i knät med en sån där mat-jacka från IKEA. Och så iPad och russin och jag tror att vi är redo. Men Vira är inte alls på humör och säger AAAAJ så fort frisören rör hennes hår och det blir värre och värre och inget funkar. Som tur är ringer Max och han och Ebba är på väg från stationen och kommer förbi, men det slutar med att vi båda får hålla fast henne medan han klipper så gott det går (lite svårt att sluta när man väl börjat liksom...). Sen var jag lite utmattad helt enkelt.
Men vi repade oss iallafall och körde Body Balance så fort Vira hade gått och lagt sig! Kändes riktigt bra och nu är jag pigg igen!

Igår var Lill lite orolig (i magen som vanligt) och jag hade henne på min mage när vi kollade på Homeland. Det finns nog inget som är så sövande som att ha en varm, gosig liten bebis på magen. Jag klarade helt enkelt inte att hålla mig vaken så vi fick avbryta. Sen sov jag nog vidare en stund innan jag kämpade mig upp för att borsta tänderna och ta mig till sängen. Kan säga att det krävdes SJUK disciplin för att genomföra mina plankor och armisar, men minsann, jag gjorde det!

Body Pump!

I fredags körde jag första BP-passet på ungefär två månader. Gissa hur jobbigt det var? Sjukt jobbigt faktiskt. Tror inte jag haft ett så långt uppehåll förut, inte ens när jag var gravid med Vira. Då körde jag ju BP på måndagen när hon föddes på fredagen, men den här gången blev det ju lite strul med piriformis och jag fick överge BP säkert en månad innan Lill kom. Och sen dess har det ju gått en månad nu! Kan knappt fatta att hon redan är en månad gammal!
Nåja, i vilket fall. När jag körde i fredags förstod jag hur alla som jag under åren dragit med på BP känner sig första gången. Alla muskler bara skakar, allt tar slut och man kan helt enkelt inte göra alla reps och när det äntligen är färdigt skallrar benen och armarna och det känns nästan omöjligt att ens bära tillbaka vikterna på sin plats. Och om man som jag hållit på med BP ett tag vet man vad som väntar: träningsvärk från hell. Den började smyga sig på i lördags och i söndags var det riktigt jobbigt att ta sig ner för trappan :) Men shit vad det var härligt! Man känner direkt att det ger resultat och att vara såhär ur form gör mig bara mer motiverad att komma tillbaka.
Igår blev det nya BB passet igen och idag lutar det åt en promenad, 7kilometaren igen, eller så ska jag testa Johans Pilatespass för första gången här hemma. Ska bara hitta min nya pilatesboll och pumpa den  :)
Vad tränar ni?

Återanvänder en gammal BP-bild i brist på annat  :) 

Nyfödd och Body Pump

Igår var vi och hälsade på en alldeles pytteliten bebis. Han har ännu inget namn och är bara 1,5 vecka gammal och sådär smal som bebisar är vid den tiden. Ni vet, de har liksom inget fett att fylla ut sitt lite för stora skinn med, utan det hänger på de där sladdiga benen och de känns bräckliga som fågelungar att hålla i. Jag kan inte fatta att jag kommer ha en egen sån där fågelunge om några veckor. Herregud! Hur ska det gå?
Vira uppförde sig riktigt exemplariskt. När hon sprang ut i trädgården och jag ropade efter henne stannade hon och vände sig mot mig. Jag sa då att hon måste stanna i trädgården och inte gå ut på vägen (inte en trafikerad väg, utan mer en gård mellan husen, men ändå) och då lydde hon mig. Det kändes som en vinst! I vanliga fall brukar hon flina och göra tvärtom, vilket såklart gör mig väldigt frustrerad. Men kanske finns det hopp även för olydiga Vira. Hon lydde mig även när jag bad henne att inte klättra upp i trappan. Vilka framgångar!
När vi kom hem stoppade vi Virisen i säng och sen körde vi Body Pump i vardagsrummet. Eftersom jag kan programmet hyfsat bra och bara behöver lyssna på instruktionerna (snarare än titta) så stod jag bakom Max vilket ger mig möjlighet att gapa och skrika instruktioner och heja-rop åt honom. Han verkar tycka det är sådär.... hävdar att jag låter så arg när jag vrålar "Ner med rumpan!" när han står och kämpar i plankan. Men jag hävdar att han borde uppskatta det istället, tänk folk betalar ju dyra pengar för att ha en PT som skriker åt en :) Och jag är dessutom generös med uppmuntran också, det blir många "Skitbra jobbat! Grymt!" också, sådeså!
För egen del kändes det underbart att träna! Som vanligt lite tungt för piriformis-rumpan i rygglåten, men jag kör med minilite vikt (10 kg mindre/sida än Max !!!)
Tyvärr blev det inga foton igår, vi missade det helt. Så ni får hålla till godo med ett BB-foto från förra veckan!

Kolla in koncentrationen. Och vårt ännu ganska oinredda vardagsrum. Och den prickiga katten under fåtöljen :) 

Body Pump!

Igår fick jag äntligen tid och ro att köra BP! Första gången i nya huset, dvs fyra veckor sen sist. Ojojoj, inte ofta jag har SÅ långa BP-uppehåll.
Nu fick jag testat på logistiken i mitt nya hem. I Malmö hade vi ju alla BP-grejerna i arbetsrummet nere vid hallen, dvs man fick släpa alla sakerna upp för en liten trapp, genom hall och vardagsrum innan man kunde börja köra. Här har vi ordnat "träningsförråd" under trappen, som är bara drygt en meter från där jag tänkte placera mig för att köra framför TVn. Och som väntat kändes det mycket smidigt. Var ju inte jobbigare att få fram prylarna än det brukar vara på gymmet. Enda som saknas är några rejäla krokar som vi kan hänga upp vikterna på, det är så mycket smidigare än att ha dem på golvet.
Passet gick superbra, jag körde med 2.5 kg på varje sida på benlåten eftersom den gett mig så ont i ryggen de senaste gångerna. Jag har ju inte direkt magstödet att hålla ihop mina knäböj med vanlig vikt :)

Frivändning. Huj vad det går!

Alltid lika fokuserad. Fighting face kallar Max det.

Annars körde jag som vanligt och det var toppen! Sen festade jag till det med bovetegröt med rostade hasselnötter och mandel, lite pecannötter som låg och skräpade i en påse, torkade blåbär, nektarin, lite smör såklart och mjölk. Bovetegröt är för sig själv en ganska läbbig anrättelse måste jag säga, trots att jag oftast gillar gröt. Det här är som tapetklister och inte smakar det nåt heller, trots lite salt i. MEN det mättar fint och funkar bra med nötter för att liksom piffa upp konsistensen.

Kvällen avslutades med mer pecannötter i form av glassen "Pecannötkola" från SIA och ett avsnitt av Downton Abbey :) Plus minus noll kanske!

Ge inte upp - hitta ett alternativ!

Igår körde jag Body Pump igen och kände mig väl förberedd för hur jag skulle hantera benlåten. Jag behöll vikten från uppvärmningen, dvs 3.5 kg på varje sida. Inte direkt nån vikt att tala om, men när jag kör med min vanliga (5 kg på varje sida) så funkar det så himla dåligt. Nu är det inte bara ryggen som strular utan mina jäkla muskelfästen på rumpan. Under hela graviditeten med Vira hade jag problem med dessa, och jag fick veta att det antagligen berodde på att jag är väldigt rörlig från början, och när jag nu var gravid så producerades hormonet relaxin för att mjuka upp lederna och förbereda för födseln. Detta gör att musklerna kring mina höfter liksom spårar ur och krampar för att hålla ihop hela paketet. Och det gör ont såklart. Krampande muskler. Det som räddat mig är att det inte är några problem när jag rör mig, utan bara när jag ligger still. Framför allt när jag ligger på rygg med benen utsträckta och det blir en liten kurva i ryggen, då hänger det sig helt och jag kan knappt ta mig upp. (ganska tråkigt eftersom det som är mest smärtsamt är att ta en liten vilopaus i vardagen)
Och det har varit exakt likadant sen jag blev gravid med tvåan vilket innebär att jag (precis som under förra graviditeten) sover med två stora kuddar under fötterna och numera även en lite mindre under magen :) Och då känner jag ingenting.
Problemet var nu att det här började spöka under benlåten på BP. Det är ju liksom omöjligt att göra knäböj utan att spänna rumpan, och när jag gör det så krampar det i muskelfästena och gör ont :(  Och inte ont på det där trevliga träningssättet utan på ett tråkigt och dåligt sätt.
Och här kommer poängen: Detta kunde vara en anledning god nog att ge upp. Att tänka "Nähä, nu är det stopp. Nu kan jag inte träna längre, nu ska jag lägga mig på sofflocket och äta ostbågar och vänta på förlossningen."
Men det är det man ska låta bli! Gravid eller inte, det kommer alltid finnas hundra anledningar att INTE träna. Att man kanske känner sig lite trött, att man nös tre gånger under eftermiddagen, att man redan har lite träningsvärk i armarna... Man kan hitta på vad som helst.
Och det är här man faller. Det är här man misslyckas med att nå sina mål. Vill man ha resultat måste man lära sig att vara kreativ och hitta alternativ. Funkar inte en grej, får man testa en annan. Möjligheterna är oändliga och bästa tipset är att inte vara kräsen. Visst, du kanske är en aerobicstjej rakt igenom, men om inte det funkar då? Då kanske det är värt att testa spinning? Eller Crossfit? Jag kan (pga ovan beskrivna problem) inte träna aerobics och step när jag är gravid, pga för mycket steg åt sidan. Då fokuserar jag på BP, cykling och BB istället, där de rörelserna inte finns i samma utsträckning.
Så igår, när jag märkte att benlåten fortfarande inte funkade, trots den lätta vikten började jag planera för att köra tex "the Sidekick-series" från Mari Winsors pilates när de andra gjorde knäböj. Jag ska testa köra knäböj en gång till (det gjorde jag nu under utfallen) men funkar inte det blir det pilates.
För glöm inte: 
Det finns alltid ett alternativ! Och det viktigaste är hur som helst att man gör nånting!

Träningsdag

Min vanliga rutin är att träna något "strukturerat" varannan dag. Med det menar jag utöver den vanliga vardagsträningen, som ju nuförtiden består i ca 1 mils cykling om dagen. Det funkar ganska bra. De dagar jag tränar hinner jag inte så mycket annat - eller jo, jag hänger med Vira hela eftermiddagen, vilket inte alltid är ett nöje eftersom hon ofta är väldigt trött och gnällig efter dagis. Sen lagar jag mat, de flesta dagar utför jag någon typ av tvättaktivitet; tvätta, vika, hänga (inte stryka, aldrig i livet), och så blir det Vira-bad, framför allt nu när hon är ute hela tiden och skitar ner sig nåt ofattbart :)  När Vira gått och lagt sig så kör jag igång träning, om vi inte äter innan och sen tar det ju sin lilla tid att duscha och fixa till sig och därefter brukar det mest bli tv-serie. Just nu kör vi Downton Abbey, Mad Men, Game of Thrones och Homeland (fast det har vi lite kommit av oss med).
Är det en träningsfri dag försöker jag vara duktig och tex dammsuga. Det borde jag göra varje träningsfri dag eftersom vi har två håriga katter och en 1.5-åring, men det blir såklart inte alltid så. Jag är nöjd med de gånger det händer :) Nu förtiden packar jag också, även om det sitter långt inne att komma igång med det när det är kväll och man bara vill slappa. Fast det är ju tvunget. Bara lite mer än en vecka tills vi får nycklarna till huset!

Vardag

Det är lite så det ser ut där hemma, och i måndags var det Body Pump på schemat igen. Jag är lite knäckt över att det känns så tungt för ryggen i benlåten, det märks onekligen att magstödet är försvunnet. Ska sänka vikt ytterligare och så tyckte jag att jag kom på en metod för att det skulle kännas lite bättre.
Igår var det då träningsfritt så idag blir det Body Balance igen skulle jag tro. Gud, vad jag känner mig tråkig, det blir ju bara BP och BB hela tiden, men det är så enkelt! Det finns tillgängligt och är utomordentliga komplement till varandra. Saknar dock ett bra sätt att konditionsträna, att ta sig ut på cykeln är ju något av ett projekt som jag inte alltid har tid med. Detsamma gäller powerwalks -löpning är ju så mycket mer tidseffektivt! Men nu är jag i v28....

Varmt pass

Igår när Vira gått och lagt sig släpade vi fram BP-grejerna igen. Hade nån liten plan att köra utomhus, det gjorde jag ganska ofta både förra och förrförra sommaren, men vi orkade inte riktigt utan hamnade i vardagsrummet istället. Det var fortfarande ungefär 24 grader varmt ute och trots öppna fönster svettades man hen hel del under passet. Riktigt härligt! Jag saknar lite att bli sådär genomsvettig, det brukar jag alltid bli när jag ger järnet på ett hårt aerobic eller steppass, sådär så det liksom hettar i hela kroppen och man har puls i huvet. Oooh, det är bland det bästa jag vet. Men det är ganska svårt att komma upp i de höjderna utan en massa hopp och dans och adrenalin, och just såna pass är inte riktigt vad jag bör göra just nu. Så det kändes extra härligt att få uppleva det igår trots allt, tack för det värmen!

Darn it....

Jaha, precis som jag börjat övertala mig själv om att "det får funka med Charioten, vi testar blablabla" så är jag och besöker min kära vän Frida som numera har två barn och även två Chariotar. Hon har dock lite längre mellan sina barn än vad jag kommer ha och hennes stora kille åker ståbräda när han ska till dagis. Det ser jag dock inte ens som ett alternativ för Vira, dels är det en bit till dagis, dvs länge att stå för en tvååring, dels så är hon ju oerhört benägen att bara sticka iväg så fort hon ser nåt spännande nånstans. Dvs det hade varit tvunget att vara ståbräda+koppel. Nope. Funkar inte.
Men jag passade på att diskutera vagnfrågan med Frida och hon sa att hon aldrig skulle vilja ha Charioten som endavagn. Kanske mest för att de sitter så långt ner, och så det här med att de i hängmattan sitter i typ "bilstolsposition" vilket ju inte är rekommenderat att göra längre stunder. Och att ha en vagn som enbart erbjuder detta kändes inte bra. Så jag började ju fundera på Donkeyn igen.... Och på skatteåterbäringen som faktiskt skulle räcka till en Donkey.... Funderade på det senast nu när jag cyklade till stan från dagis.
Och vad väntar här, jo en kommentar från en annan Frida, Militärmamman Frida: http://militarmamman.com/
Hon har två barn, med ungefär samma "täthet" som jag kommer ha tror jag. Och hon har en Donkey och säger att det är ett av hennes bästa köp. Gaaaah! När nån säger så tar jag det på allvar. Jag har ju mina tre tydliga bästa köp: MTBn: dyr som pockers men värd varenda krona även om den just nu bara hänger i förrådet, MacBookPro: dyr som pockers men herregud, vad gjorde jag innan jag hade den?? Räsercykeln: dyr som pockers men ack så snabb och jag bara älskar att susa fram på den.
Så fasen också om jag inte ska ha en Donkey ändå. Antagligen kommer jag väl inte ångra mig. Och skulle jag göra det kan jag ju sälja den. Så få Donkeys som finns på Blocket borde de ha ganska högt andrahandsvärde. Till skillnad från de här BabyTravel som ju verkar finnas i drivor runtom i Sverige. Jises, jag verkar ha hamnat i "finvagnsträsket".

Eftersom jag inte har några spännande bilder idag kommer en magbild. Vecka 24 med Vira till vänster, V 24 med Okänd till höger. Kul att jämföra :) Nu är jag i v 26!

Igår körde jag BP!! När Vira sov drog jag fram alla grejerna, väldigt mycket lättare när det bara är jag (Max är i Madrid). Jag skrev ett inlägg häromdagen som tyvärr försvann på nåt sätt, men där berättade jag om min nya, ganska äckliga bästa vän: Nässköljen. Det verkar ju som att alla mina förkylningar numera sätter sig på bihålorna och som gravid får man inte ta del av några bra mediciner mot bihåleinflammation. Så jag googlade på huskurer och alla sa nässkölj. Bara att gå till apoteket och köpa en och testa helt enkelt. Och minsann om det inte blivit bättre!
Så igår passade jag på att köra BP och hu, vad det var jobbigt! Jag upplever det som att när man är gravid och inte tränar på en vecka är det som att inte träna på 2-3 veckor som icke-gravid. Man tappar så oerhört fort. Men jag kämpade på, knäböjen blir inte så djupa nuförtiden, det känns direkt när man kommer till gränsen där ryggen kommer börja ta stryk. Så var uppmärksamma på det! Ni som kör därute! Tänk på att ni inte längre har stödet i magen när ni är gravida och går ni för djupt i knäböjen, så kommer ryggen ta slut. Jag lovar ni kommer känna det i ryggslutet. Ajajaj.
När det är såhär jobbigt att träna tänker jag alltid att jag INTE vill ha några såna här ofrivilliga pauser igen. Usch, det är tungt att ta sig tillbaka.

Nu när jag hämtade kaffe kom jag på att det finns en annan sak som kan motivera en Donkey: Vi har aldrig köpt nån vagn! Till Vira körde vi på Ebbas gamla Teutonia från 2003 och Charioten är en VÄLDIGT uppskattade bröllops och bebispresent från Max föräldrar. Sååå, vi har ju i teorin lite vagnpengar innestående liksom :)

Familjegympa på Vanåsgatan

Igår svängde vi ihop ytterligare en gourmet-måltid från Linas barnkasse. Nä, skämt åsido, barnkassen funkar dåligt. Vi trodde i vår enfald att Ebba skulle gilla maten mer, men hon låter sig inte luras av namn som "vampyrskrämmarsås" och "gurksvärd". Hon tycker det är äckligt ändå. Och det tråkiga är att det tycker vi med. För det som innan var bra mat där man lagade allt själv och det ingick en god, kreativ sallad har nu blivit (igår) sesampanerade chicken nuggets (iofs goda) jasminris och en burk Uncle Bens sötsura sås. Och skivad paprika som Vira glatt dissekerade och spred ut över sin plats och stora delar av golvet. Så jag har bytt tillbaka. Nästa gång blir det orginalkassen igen och Ebba får väl öva på att äta vanlig mat helt enkelt. Och vi får äta god mat också. Bättre en part är nöjd än ingen tänker jag.

Tur svärmor var där och kunde fota. Jag kan inte ha fötterna på golvet, för då låser sig min höft när jag ska resa mig (var samma förra graviditeten), så jag kör på bänken. Och ja, jag har mina five-fingers på mig när jag kör BP :) 

Lite olika stilar: Jag med fötterna uppe, Ebba alldeles raklång med sina hantlar och Max som faktiskt gör som de säger :) 

När Vira gått och lagt sig körde vi nya BP-programmet allihop, även Ebba hängde på och pustade och stånkade med sina hantlar. Det mesta gick bra att köra. När de andra körde armhävningar körde jag en arm rakt fram och en åt sidan, böjd i nittiograder, en övning som visade sig komma direkt efter. Och jag körde sidositups när de andra körde raka, men insåg att jag kunde hängt med på den där övningen som kallades... vad var det nu... Man stod iaf i hög planka och drog in knät under sig och mot motsatt axel. Helt klart sneda magmusklerna. 

Bebin höll sig för det mesta lugn under passet, den är annars en vilde som redan ger mig ordentliga smällar. 

Body Pump igen!

Sådärja! Vi fick till ett pass igår igen! Det är ett lite projekt att dra fram alla grejerna men väl värt det. Nästa gång blir det release 81, ska bli riktigt roligt! Har bara kört 80 nu, med vissa anpassningar, och nu blir det till att hitta nya. När jag testat ska jag berätta vad jag gör när de andra kör armhävningar och planka och vad det nu kan vara.
Det är många som funderar över varför man inte ska göra raka situps när man är gravid, och svaret på det är att magmusklerna delas under graviditeten och om man tränar de raka magmusklerna kan det vara svårt för dem att gå tillbaka igen efteråt. Så det är bäst att låta bli. För vissa går de aldrig tillbaka och det är ju himla trist. Men enligt Fitness- magazine är det fritt fram att köra sneda genom hela graviditeten. Så då gör vi det tycker jag!

Påskbilder

Här kommer några försenade påskbilder. Vill man se mer kan man gå in på Emlan.
Som jag kanske nämnde blev jag sjuk på påskdagen och inte förrän på tisdagen orkade jag komma igång med träning igen. Då blev det Body Balance och sen på torsdagen förberedde jag så jag hade alla Body Pump-grejer klara och framme, och jag själv var omklädd när jag nattade Vira. Och så var det bara att köra igång direkt och som vanligt när jag kör Body Pump så tänker jag att det är alldeles fantastisk träning och att jag är så otroligt nöjd över att jag passade på att köpa två kit när Forum i Malmö skulle byta utrustning. Det har liksom betalat sig så många gånger redan!

Självdisciplin

Jag är ju av den åsikten att det viktigaste för att komma, och hålla sig, i form är självdisciplin. Saknar du det kommer du, om du inte råkar har väldigt mycket tur, inte nå dina mål. Då spelar det ingen roll hur hårt man tränar när man väl gör det, det spelar ingen roll hur mycket man svettas på det där(enda) Zumba-passet, eller hur mycket träningsvärk man fick av minuten i plankan - det enda som räknas är att du, trots att du känner dig trött och bara vill kolla på tv, tar dig i kragen och tränar. Varje gång du gång du planerat att göra det. Varje gång du borde göra det.
Nike har ju en poäng i sin slogan, ett motto jag ofta tänker för mig själv: "Just do it". Det så det är. Träning måste vara som att tvätta eller städa eller allt annat som man inte alltid har så himla stor lust att göra. Man gör det bara. Ingen vill gå i smutsiga, illaluktande kläder och ingen vill väl en dag vakna upp och inse att man är helt ur form och knappt orkar leka med sina barn längre? Så det är bara att bita ihop och göra det.
Så var det för mig igår. Jag hade varit och hälsat på Sara i Saxtorpsskogen och hängt i solen på en lekplats tills Vira blev så trött att hon nästan somnade i gungan. Då körde jag hem och stoppade henne i säng och klockan var halv åtta. Det jag kände mest för var att sätta mig i sängen med datorn och skriva lite, men jag visste ju att det var dags att träna. Jag har en lite, kanske aningen knäpp, "regel" att jag inte tvättar håret om jag inte tränat innan. Det känns liksom som slöseri att hoppa in i duschen och tvätta håret när man inte har tränat.
Så det fanns inget annat att göra än att plocka fram Body Pump-grejerna och sätta igång dvdn. Det gick trögt i början, benen var fortfarande lite trötta efter löpturen. Men fan vad det var gött efteråt! Jag bokstavligen klappade mig själv på axeln när jag ställde mig upp efter stretchen. Bra gjort!

Jag bjuder även på Max mindre smickrande bild på mig när jag håller på. 

Body Pump och kafferep

I lördags insåg jag att den här bloggen blir lite "Underbara Clara möter Olga Rönnberg". Jag tror jag kom på det när vi just avslutat Body Pump-passet i vardagsrummet och jag började sätta på kaffe och gröpa ur semmelbullarna och riva mandelmassan för att göra en sån där underbar gegga att stoppa tillbaka i bullen. Och så tog jag fram mitt tårtunderlägg som jag köpt på IKEA och lade det på en fin bricka. Sen tog jag bort matlådan i plast där Ebbas chokladbollar låg och lade istället upp dem i en hög pyramid på en tallrik. Och så beklagade jag mig lite för att det redan var dukat med vanliga Iittala-servisen och inte med kaffereps-servisen Mon Amie. Därefter bjöd vi till kafferep. Innan lunch. Och efter. Eller tja, det blev ingen lunch helt enkelt. Rutger hade köpt wienerbröd på Amarant och det var lika bra att ställa fram alltihop. 

Ebba hade gjort egna chokladbollar från receptet ur min gamla receptbok som jag tagit hem från Hofterup häromveckan. Tyvärr kom hon sen på att hon inte gillade chokladbollar, men Vira, som vaknade mitt i fikan tyckte de var alldeles underbara. Hon fick dock äta lite fiskgratäng innan hon högg in på godsakerna.