Mycket tårta...

Ojojoj! Sen sist har vi haft två-årsfirande i dagarna två med massor av prinsesstårta och annat gott. Det står fortfarande en rosa skapelse i kylen, men jag vet inte om den faktiskt måste slängas för att vi inte klarar äta upp den. Eller helt enkelt hindrar oss från att göra det.

Jag har också sen sist kört BP en gång till och det kändes omedelbart lättare! Det är fantastiskt hur fort det går att faktiskt bli bättre, det är ju det man måste komma ihåg när det känns för jävligt efter första gången :)

Efter mitt "andra" BP-pass

Sen har jag varit på långpromenad med svärföräldrarna, kanske inte några fantastiska hastigheter (och det berodde inte på svärföräldrarna utan mer på underlaget och vagnen) men det blev nog en 8 km iallafall.

Vira, numera lite besatt av att sitta med lillasyster i knät.

Inga i hösten

Idag var en sån där dag då jag kände mig orimligt trött nån gång vid femtiden. Kanske berodde det på den aningen jobbiga stunden hos frisören tidigare. Det är fotografering på Viras förskola på torsdag och man såg knappt ungen under luggen så jag kände mig tvungen att på nåt sätt ordna en klippning. Eftersom ingen svarade på stället vi klippte oss sist chansade jag på den utländska killen på torget. Jag säger till Vira i bilen att jag kommer strax, rusar av och frågar om han har tid att klippa luggen på min dotter. Ja, det ska gå bra. Så jag rusar tillbaka, får ut Lill, väskan med iPad och russin i, får ut Vira och går in, sätter mig själv i stolen, får på mig ett skynke och så Vira i knät med en sån där mat-jacka från IKEA. Och så iPad och russin och jag tror att vi är redo. Men Vira är inte alls på humör och säger AAAAJ så fort frisören rör hennes hår och det blir värre och värre och inget funkar. Som tur är ringer Max och han och Ebba är på väg från stationen och kommer förbi, men det slutar med att vi båda får hålla fast henne medan han klipper så gott det går (lite svårt att sluta när man väl börjat liksom...). Sen var jag lite utmattad helt enkelt.
Men vi repade oss iallafall och körde Body Balance så fort Vira hade gått och lagt sig! Kändes riktigt bra och nu är jag pigg igen!

Igår var Lill lite orolig (i magen som vanligt) och jag hade henne på min mage när vi kollade på Homeland. Det finns nog inget som är så sövande som att ha en varm, gosig liten bebis på magen. Jag klarade helt enkelt inte att hålla mig vaken så vi fick avbryta. Sen sov jag nog vidare en stund innan jag kämpade mig upp för att borsta tänderna och ta mig till sängen. Kan säga att det krävdes SJUK disciplin för att genomföra mina plankor och armisar, men minsann, jag gjorde det!