Body Balance innan Berlin

Vi har tillbringat helgen i Berlin tillsammans med hela min familj! Dock tog batteriet till kameran slut sista dagen och bilderna kan alltså inte automatiskt like magic hamna på min dator. Så det mastiga Berlin-inlägget får helt enkelt vänta till ikväll eller kanske imorgon.

Innan vi åkte i torsdags hann jag med att köra lite Body Balance, som en ersättare för passet jag brukar köra på 24Seven på torsdagar. Det var inte lönt att åka in till Malmö, utan jag sparade in lite tid genom att jobba hemma. Och så ett litet träningspass då :)

Det här passet börjar nu kännas ganska.... använt för mig, det är dags att jag hittar ett nytt. Antingen det nya, eller ett gammalt glömt pass (har ju ungefär 20 Body Balancepass i garderoben som tur är)

Men lite kommer jag kanske sakna att gå från one-legged-dog till brygga :) Det hade jag aldrig gjort förr och frågan är hur ofta jag kommer göra det när jag slutat köra det här passet...

Solkrigaren, kanske den snyggaste yogaposen om ni frågar mig.

Jobbigt...

Tänker på Bikramyoga igen...

Men vad är detta? Varför drömmer jag om Bikram yogan? Jag kommer på mig själv med att längta dit, efter att göra det igen, det var en så mäktig upplevelse!

Igår var en intensiv dag med både barnteater, lunchbjudning och 70-årskalas på eftermiddagen. Sen stack Max på bandy och jag insåg att jag var tvungen att bada barnen innan de skulle i säng. Det gick bra såklart, även om det blir lite stressigare än en vanlig läggning. Lill som hela tiden dricker badvattnet, Vira som är stimmig över tvål i ögonen och gärna använder badkaret som rutschkana, vilket såklart får lillasyster att vilja göra detsamma. Sen plocka upp dem ur badet en och en, försöka undvika att ingen halkar på golvet, torka hår, smörja in, ta på pyjamas, blanda välling och till slut få dem i säng, först Lill sen Vira.
Därefter följer såklart undanplockning av alla prylar de dragit fram och gärna en liten flykt på nyheterna på TV och jag måste säga att jag alltid är lite stolt när jag sen lyckas dra på mig träningskläder och köra ett pass trots att klockan hunnit närma sig åtta.

Men igår när jag körde Body Balance tänkte jag på Bikram yogan. På att jag saknar det på nåt märkligt sätt, hur man nu kan sakna nåt man bara testat en gång. Så tänker jag "Ååh om det bara var lite kortare pass". Men kanske är det en del i det hela, att det är 90 långa minuter i hettan, i tuffa positioner. Det vore kanske inte detsamma med bara en timme. Men två timmar varje gång, som det blir med tiden innan och efter, GÅR ju bara inte. Och det är faktiskt ganska tråkigt att det är så...

Första gången på teater, lite nervös :) 

Vi såg Festen i Hulabo på Teater Sagohuset i Lund, den var verkligen bra! Fantastiskt vad de lyckades skapa på tre personer och en väldigt kreativ men samtidigt enkel scenografi, en fiol och lite rekvisita. Rekommenderas varmt! Perfekt längd också, en dryg halvtimme. Perfekt för alla upp till sexårsåldern! 

I lördags tog vi fram fingerfärgen igen. Roligt men kladdigt, mamman får lite hjärtat i halsgropen hela tiden när tjejerna springer runt med händerna fulla med färg bland de vita väggarna :)

Tre i full fokus.

Handavtryck, alltid lika roligt!

I fredags fick jag denna helt underbara tulpanbukett av min lika underbare man! 

Vitsipporna plockade vi i skogen. Vira ville gärna hålla dem på hemvägen, men när vi kom in i hallen hade hon dem inte i handen längre. "Var är blommorna?" frågade jag. 

"Jag stoppade dem i fickan" svarade Vira. 

Det var kanske inte drömscenariot för de späda sipporna, men som ni ser återhämtade de sig ganska väl :) 

En liten sneak-peak på vad jag håller på med på kvällarna. Jag har ju fastnat helt i att sy och lyssna på ljudbok samtidigt när barnen gått och lagt sig. Total avslappning om ni frågar mig! 

Förra gången jag var på Stof och Stil köpte jag på mig massor av jersey (och annat hehe...) för att göra snappa toppar till tjejerna. Och häromdagen gjorde jag den här lilla t-shirten, en kopia av en Benetton-t-shirt vi köpte förra året tror jag. Kommer bli fler sådana, man får ut ganska många fina plagg på en meter tyg :) 

Nu måste jag bara komma iväg och köpa muddväv, när nu det ska bli av.... 

Bara att kämpa på.

Ni vet den där känslan när man verkligen känner sig i form. När allt flyter på, när man känner att konditionen är på plats, liksom styrkan, smidigheten och balansen. Dit hade jag nått för snart två veckor sedan. På söndagen var vi som planerat ute på en cykeltur i skogen, jag, Max och Napoleon. Vädret var inte toppen, men jag var! Det kändes att all tid på löpbandet hade gjort under med konditionen och jag hade bra tryck i benen och var bara helt lycklig! Här ville jag vara! Detta var toppform!

På måndagen vaknade jag med feber och därifrån gick det bara utför. Jag fick influensan från helvetet. Kan faktiskt inte minnas när jag senast var så dålig. Det var över 39 graders feber i tre hela dagar, jag var så orkeslös att bara tanken på att resa sig gjorde mig utmattad. Samtidigt var båda småtjejerna sjuka, och Max hade galet mycket att göra på jobbet. Det var inte vår bästa vecka om man säger så....
Det är märkligt hur man under sådana omständigheter helt stänger av sitt vanliga liv och bara koncentrerar sig på att överleva. Inte förrän på torsdagen skänkte jag en tanke åt min kalender. Vad stod där? Vad hade jag missat denna veckan? INTE EN TANKE hade jag tänkt på detta förut.

Förra lördagen var jag iallafall tillräckligt pigg för att släpa mig ut i vårvädret tillsammans med familjen och goda vänner. Nära oss finns världens smultronställe; en liten sjö och grillplats i direkt söderläge. Alldeles alldeles underbart! 

Helena gör sitt bästa för att övertyga Lill att bad inte är lämpligt just nu. 

Lill-skrutten!

Vira skrutten

Sen var jag svag. Jag är fortfarande svag. Hostan hänger i och den dåliga känslan i lungorna så fort jag blir lite andfådd. Och det känns såklart för jävligt. Där var jag på topp och nu är jag där inte längre. Igår tränade jag för första gången sen den där cykelturen, Body Balance hemma. Det gick bra, men jag kände att jag tappat form. Svaga ben, svag bål som inte på samma sätt klarade hålla mig uppe i yoga-positionerna. Men det är bara att kämpa på och ta sig tillbaka. Nu vet jag iallafall hur det känns, nu vet jag var jag VILL vara!
Heja mig! Tänk positivt!

Hembrygd

Häromdagen hade jag en liten stund över, när jag insett att jag bara har två spolar till symaskinen och ingen av dem hade önskad färg vilket ju gjorde mig lite... matt. Då passade jag på att koka ihop det här saltvattengrejset som jag tänkte testa för håret, och även en liten, liten blandning med bakpulvershampo. Hade tänkt göra balsam också men det gick om intet när vi inte hade nån äppelcidervinäger. Anar att det just ska vara äppelcider mest på grund av doften, som kanske är något angenämare än annan vinäger, men jag tänkte jag kan köpa en flaska nästa gång vi handlar. Så nu har jag tagit första steget i det här testet. Kanske kör jag en tvätt ikväll.

Kanske inte världens mest inspirerande förpackningar, så jag får hålla tummarna att innehållet är bra :)

Igår blev det Body Balance, senaste programmet som jag verkligen gillar!
Det är kvartalsutbildning om lite drygt en månad och jag har inte anmält mig. Jag känner att det blir för dyrt att hålla igång den här instruktörslicensen. Nu har jag ju säkert 20 pass därhemma som jag kan variera mig med, och jag har verkligen försökt att bli instruktör på de olika gymmen här i Svedala, men de har inte möjlighet att ta in en licens för Body Balance för bara ett pass. Och det kostar ju. Varje kvartalsutbildning/DVD kostar 340 kr, det blir ju en del per år. Bara för att få nya pass. Så jag bestämde mig förra veckan och kontaktade Les Mills och numera är jag vilande instruktör. Jag får helt enkelt hålla tummarna att Body Balance dyker upp på ett gym nära mig snart och att jag kan få tillfälle att bli instruktör igen :)

Nytt Body Balance

Häromveckan kunde jag för första gången ladda ner det nya Body Balancepasset. Notera att jag skriver LADDA NER. Les Mills har slutat med sina DVD-utskick och nu laddar man istället ner hela programmet från en webplats. Way to go Les Mills!

Vi planerade att köra på kvällen. Eller egentligen planerade jag väl att vi skulle köra på lunchen på lördagen, men det var bara helt omöljigt. På fredagkvällen hade vi trevligt besök av Hanna, som gick några år med mig på Industridesign innan hon beslöt sig för att bli läkare, och hennes man Mats. De har inga barn och var inte bjudna förrän halv sju, men jag tycker ändå att tiden gick oförskämt fort. När jag var ute i köket för att hämta nåt tittade jag på klockan på micron och där stod 1:48. Min första tanke var att vi plockat ut nånting när det var 1:48 minuter kvar och sen inte nollställt micron. Men så var det inte. Klockan var verkligen tio i två.
Vira vaknade kvart över sex som vanligt, och när det var lördag lunch var jag helt enkelt tvungen att vila en stund.

Min man, stylad till Elton John av Lill. 

I Hammars Park kan man kasta Puh Pinnar i bäcken. 

Sen tillbringade vi resten av lördagen och hela söndagen hos Max föräldrar i Sibbarp. Det blir lite som en oas att vara där, en oas där man inte måste kolla på Lill varenda sekund utan faktiskt kan sitta i en soffa en stund också. Jag håller just nu på att virka en julkrubba, mönster från Candymagazine, och virkning är en av de saker jag tycker funkar även när Lill är med. Man kan snabbt lägga den ifrån sig och rusa upp, och skulle det gå åt pipan är det inte så jobbigt att repa upp och göra om. Lite utdaterat att göra julkrubba, jag vet, men den blev liksom inte färdig till jul....

I allafall stannade vi hela söndagen också, och jag, Max och Vira var på bio och såg Emil och Ida. Det var Viras första dagisbesök och jag blev alldeles varm inombords för det var så oerhört mysigt. Hon satt och bjöd på popcorn, ett i taget, och sörplade på sin jordgubbsMER och fnissade förtjust när Emils pappa röt och ryade.

Hyfsat taggade innan bion.

På kvällen var Vira sådär trött så att hon bara krälade runt på golvet och grät om saker som var helt omöjliga att förstå. Detta tillstånd skapar ju hos mamman och pappan en nästan lika oerhörd trötthet, som inte bådade så gott för träning när barnen lagt sig, men vi peppade på oss och rullade ut mattorna och drog igång.

Det är alltid en härlig känsla när programmet redan första gången känns riktigt bra. När man blir trött och svettig så att det rinner på ryggen och man i maglåten undrar om man kommer klara hela igenom. Så var det den här gången. Förra passet fastnade jag inte för alls, har kört det en gång i veckan, men hela tiden längtat till nästa. Och nu var det bara så himla bra! Ser så fram emot att köra det i helgen igen!

Sjuk

Kände igår att det inte var läge för intensiv konditionsträning i form av Body Step. Desto längre in på dagen jag kom kände jag att det nog inte var läge för någon träning överhuvudtaget. Och det hela kulminerade på kvällen med riktigt ont i halsen, ont i huvudet och ont i hela kroppen. Har varit hemma från jobbet idag och försökt komma in i The Wire, som ju alla säger är så bra, men som jag aldrig lyckats komma in i. Fast jag har nog bara försökt en gång förut, och då somnat nån gång i första avsnittet.... Nu är jag på tredje, hoppas jag får wow-känsla snart.

Snart ska vi ses vid granförsäljaren och köpa gran! I år har jag bestämt att den ska komma in riktigt tidigt så vi riktigt kan njuta av den länge! Förra året tog vi in den, sen åkte vi till Stockholm och sen var den typ risig när vi kom tillbaka och då kastade vi ut den... Men i år ska det bli annorlunda! (hoppas jag iaf...)

Balansövning från senaste Body balanceprogrammet

Jag fick hem mina prins som Kicki hjälpt mig att rama! De blev riktigt fina, och vi fick äntligen ordnat vår tavelvägg i trappan. Vira tyckte paketet de kom i var roligast :) 

Tre dagar i rad!

Hur nöjd är man inte när man, trots två små, jädrans intensiva men ack så gulliga barn, lyckas träna tre dagar i rad? Jo, sjukt nöjd vill jag påstå!
I lördags körde vi Body Pump hemma och jag fixade hela axellåten, inklusive alla armhävningarna på tårna. Men det var tufft. Sen var Vira med på stretchen och efteråt kunde hon, mycket nöjd med sig själv, hjälpa till att plocka in alla sakerna (eller nja, inte riktigt alla, men till och med 2,5 kg hantlarna kunde hon langa in till mig i garderoben under trappan)

Igårkväll hade jag haft en ganska tuff dag då Max var och spelade innebandy kl ett, sen hämtade Ebba från kompis och stack till Ikea på vägen hem. Jag hade skickat ut honom för att äntligen köpa några saker som jag verkligen kollat in länge och väl och som det blivit dags att slå till på.
Dock var de inte ensamma på Ikea denna regniga söndag och de kom inte hem förrän hon var närmre fem. Då hade jag varit ensam med tjejerna sen strax efter ett då Vira vaknade. Vi var inomhus, först uppe, sen nere. Vi gjorde typ ALLT som finns att göra. Sen bajsade Vira på sig för hon ätit för mkt godis när vi var bortbjudna på lördagkvällen. Hon blev helt knäckt, det har inte hänt henne på jättelänge. Och jag fick försöka trixa med bajsäckeltrosa, in med ett barn i duschen, mota bort bebisen (som inte längre är en bebis utan en ettåring) med ena foten och slutligen bära ut henne och stänga dörren, varpå hon blir jätteledsen :( Men vad ska man göra? Det var bara att snabbduscha Vira, försöka andas och samla ihop både mig själv och situationen igen.
Trots detta smärre kaos och den otroliga intensitet som eftermiddagen bjöd på, tog jag mig samman och körde Body Balance på kvällen.
Idag var det som vanligt Body Step med Malin och jag körde järnet! Man kan bli så SJUUKT trött på Body Step. Trixet är att hoppa så fort instruktören säger att man ska hoppa. Och då hoppar man HÖGT! Sen går man DJUPT ner i alla knäböjvarianter och kör alltid det tuffaste alternativet (även om det innebär tricepsarmhävningar på tårna). Då blir man trött. Det garanterar jag. Ännu känner jag inte att jag är framme vid den punkt då jag kan köra 110% rakt igenom, alltså med riktigt höga knän, riktigt djupa böj. Men kanske en vacker dag!

Sommarpaus

Det har inte varit det lättaste att få fram datorn under de här 6 (!!) veckorna då Vira är på dagis. Visserligen har vi varit hemma mycket båda två, men dagarna fylls av utflykter och aktiviteter eller diverse hemmaprojekt. Vi är nog alla överens om att det gäller att ta vara på en sån här sommar :)
Här kommer några bilder från tiden som gått och ett löfte om att det blir bättring på bloggen inom kort (1,5 vecka kvar innan dagis tar över igen)


Dalarna

En viktig del av vår årliga vecka i Dalarana är maten, efterrätterna och alla bär. Inte bra för figuren, men oj vad gott :) 

Få saker är bättre än svenska blåbär.

Lyckades få till lite Body Balance och inspirerade även andra! Vira är proffs på three-legged-dog.

Bärbild med vissa True Blood-vibbar.

Långpromenad upp till toppen av Romme med 10-kilos bebis i ryggsäck var lätt svettigt..

En annan gjuten ingrediens är badtunnan. Underbart tycker alla!

Hemma har det blivit en hel del såna här middagar på terrassen. Inte många blommor att plocka i vår trädgård tyvärr. Får bli ett projekt för nästa vår att bättra på utbudet. Gärna så att det finns nåt hela sommaren. 

Vi tog en tur till Lousiana, en av de få dagarna med dåligt väder. Mest för att jag ville se Tara Donovan innan hennes utställning tog slut. Missade ni den är det tyvärr för sent nu, den var riktigt fin. 

Yoko Ono's önsketräd. Varierande önskningar: "Jag vill ha mer lego" " Jag önskar att Lasse kan börja prata igen efter sin stroke" "Jag önskar att hela världen blev som Sverige"

Vackert i vilket fall. 

Temporära rullgardiner

Körde ännu en eftermiddag på Kritgatan, allt för att umgås så mycket som möjligt med svåger Måns och svåger Tomas. Tog tåget från jobbet (Malmö) till Svedala för att hämta Vira. Cyklade utan att sätta mig ner en enda gång (för att det helt enkelt är omöjligt för mig) på Max cykel till dagis och sen tillbaka till stationen och tog tåget till Hyllie där Tomas hämtade oss och Max slöt upp. Konversation i bilen :

(Vira) Vi åker bil! (fascinerad över ännu ett färdmedel efter en svajig cykeltur och en kvart på tåget)
(jag) Ja, och det är Tomas som kör!
(Vira) Tomas kör bilen. Pappa kan också köra bil.
(jag) Ja, och mamma? Kan mamma köra bil?
(Vira) Näääääää (tittar på mig som jag är helt störd som föreslår nåt så dumt)
Hrmpf.

'

Plast är gott. Gott gott gott. Vill äta plast hela tiden. Och snor. Gärna snor.

Hmm, trodde vi hade bra genusperspetiv här hemma... Men vissa delar visst många mäns uppfattning om kvinnor och bilkörning.

Temporära rullgardiner var det ja.
Eller kan de verkligen kallas rullgardiner då? Om de aldrig rullar menar jag? Liknar nog mest mörkläggningsgardiner faktiskt. Jag gjorde dem i helgen åt rummet som är pianorum, bibliotek, lekrum och, just det, gästrum. Det är inte ofta vi har översovande gäster (kan det bero på att våra barn går upp kl sex??) men när det väl händer brukar de ibland efterfråga gardiner. Gatlyktan utanför lyser in på vintern och på sommaren.. ja, ni vet ju.
På Ebbas och Viras rum hängde gamla blå ikea-rullgardiner när vi flyttade in och när jag köpte nya vita åt dem gjorde jag om de andra till temporära gardiner till gästrummet. En gång när jag skulle lösa problemet med att hänga upp lakan såg jag att någon redan skruvat i små krokar i fönsterkarmen och då föddes idén. Jag klippte av rullgardinen så att den täckte fönstret precis, plus 10 cm extra som jag vek och sydde så det blev en kanal. Där trädde jag in en kvartsstav som jag sågat till i lagom längd. I den fäste jag sen två öglor (förborrade med tunt borr) och hej hoppla så kunde man hänga upp denna tillfälliga gardin i krokarna och få rummet mörkt för att glädja tillfälliga gäster. Så nu vet ni det! Kom och hälsa på bara, det blir mörkt som i graven (nästan....)
Känns som ett riktigt gubbapyssel. När man fixar nåt supersmart.... Jag har hundra såna :)

Ja... de gör sig inte direkt på bild. Jag är glad att det inte är ett industridesigprojekt jag måste fota snyggt och försvara inför diverse mer eller mindre petiga och pretentiösa proffesorer och designers. Hade med största sannolikhet varit en "This is SHIIIT, Emilie" från professor Claus. 

Orkiéer i vila, en docka utan plats och två lyktor jag räddade från Lills framfart på uteplatsen gör ju inte saken bättre direkt... 

Åh, min smarthet alltså.

Om ni inte gissat det så gjorde jag allt för att jag inte vill ha rullgardiner i det här rummet. Vill man ha det fint och ändå få gäster så....

Och förresten, jag har träningsvärk i nästan hela kroppen, mest i ryggen, efter Body Balance här hemma igår förmiddags. Bevis på att man måste göra BB hela tiden, kontinuerligt, för att kunna kalla sig i form. Glöm inte det! ;)

Vilken energitjuv...

Jaha, där blev det nästan en hel månads paus. Jag har helt enkelt inte orkat blogga på kvällarna, mest för att Vira är så himla intensiv och när hon väl är stoppad i säng så vill jag helst inte göra annat än sitta framför tvn och sticka eller kolla på nån trevlig serie från HBO. I vanliga fall upplever jag att träningen gör mig bättre på att hantera den här typen av energitjuvar, men nu har det varit så intensivt att inte ens träningen har fått mig pigg om kvällarna. För jag har inte slutat träna, jag är fortfarande på Rehabcenter en gång i veckan och så kör jag såklart Body Balance och lite annat här hemma. Nu har ju (min) löpsäsong kommit igång och förra veckan tog svärföräldrarna med båda barnen till skogen och jag och Max fick tillfälle att springa ut tillsammans. Första gången på ungefär ett år för min del, så jag valde att inte springa hela vägen. Jag tog cykeln första biten och sprang sen ca 5 km i skogen ( 6km-tempo. Inte fantastiskt, men det är väldigt kuperad terräng, så jag är nöjd, kändes som jag sprang som en tok hela tiden....) Det var såklart underbart. Vitsipporna blommar överallt, bokarna håller på att slå ut och är alldeles illgröna och det är fågelkvitter och mjukt och skönt att springa på stig, men även lite utmaning med backar och rötter och allt vad det är.

Post löprunda

Som sagt är Vira inne i en intensiv trotsperiod. Eller, det är svårt att säga vad man ska kalla den, för det är inte trots hela tiden, utan mer att hon är så intensiv och inte riktigt lyssnar. Eller hon är proffs på att ignorera. Hon går från att stå och äta direkt ur smörpaketet till att sätta sig på Lills rygg eller kränga på henne en mössa eller halsband eller vad det nu är (och ofta blir Lill inte så glad åt de här väldigt närgångna och fysiska lekarna) Det innebär att man hela tiden säger "Nej" eller "snälla, låt henne vara", eller förklarar hur man ska göra ISTÄLLET för det hon håller på med. För att göra det hela mer positivt än "NEJ". Men det är bara att inse att det inte går alla gånger. När man sagt det 15 gånger, och "Nej, inte så" 10 så är det svårt att inte få spel. Riktig utmaning för tålamodet skulle jag säga.
Inemellan är hon alldeles underbar. Pratar och snackar och är så sjukt rolig att hänga med. Lite Dr Jekyll och Mr Hyde.... hehe

Igår var jag på Body Pump och tog i inutåbara helskotta. Ökade på både bröst och biceps (klarade det inte, fick totalmjölksyra och fick ta av extravikten i pausen) Så nu gör det ont lite här och var i kroppen. På ett bra sätt.
Ska försöka bli lite bättre på att skriva. Det hade hjälpt om Vira slutade vakna klockan fem...

Functional Power!

Igår var det dags för variation! Efter någon månads kontinuerlig engångiveckan-BodyStep kände jag nu att jag behövde variera mig lite. Första tanken var att hoppa på ett BP-pass, tyckte det skulle passa lite med styrka. Men så kom jag ihåg att Madelene, en av Viras förskolepedagoger (är det nu rätt benämning?) hade sagt att hon gillade Functional Power. Hon är 25 och tränar som jag gjorde när jag var så ung :) Dvs typ sex-sju gånger i veckan. Det är den lyx man kan unna sig innan man fått barn. Eller vissa kanske klarar av det även efter barnens ankomst, men jag nöjer mig med varannan dag, så jag kan odla mina andra intressen ibland också :) (läs pyssla...) I vilket fall resonerade jag som att Madelene inte kunde ha fel. Och jag hade ju gått på föregångaren "Functional Moves" (vet inte när det blev "Power" istället) för nåt år sedan och tyckt det var jättebra.
Så igår klockan sex var jag på plats. Eller nä, bara nästan, för det var tajt i familjelogistiken och när klockan var sex var jag fysiskt på plats, men hade inte alls alla grejer. Och oerfaren som jag var tog det lite tid innan jag fick rätt på stång, hantlar, gummiband och matta. Sen körde jag så det rök som vanligt och det var riktigt roligt och jobbigt! Känner att framför allt rygg och baksida lår fått sig en rejäl omgång!

Multitasking är en nödvändig färdighet när man är mamma :) Yoga, ha koll på bebis och svara på telefonfrågor samtidigt.

I helgen körde jag turbo-Body Balance, dvs jag körde uppvärmingslåten (Thai Chi), Solhälsningen, stående benstyrka, maglåten och rygglåten. Tror att det tog ca 25-30 min. Funkade bra när tiden var knapp!

Kommer bli fina i en hylla hos Lill :) 

Idag har jag ÄNTLIGEN kommit ner till Speltorsken (sjukaste namnet) och hämtat ut mitt paket från Mokkasin! Åååh, det var alldeles FULLT med godsaker! Och allt inslaget i silkespapper och fina band! Fantastiska Sofia som har Mokkasin, hon gör så fint! Och så FINT det ska bli HÄR nu! 

Förutom att försöka inreda Lills rum har jag påbörjat renoveringen av lekstugan! Det går naturligtvis långsamt framåt, men jag satsar stenhårt på att det ska bli klart innan sommarn är här! 

Förhoppningsvis blir någon glad på treårsdagen (i oktober visserligen...)

Fina prints! Nu fattas bara fina ramar!

Beach och beach

Sådär, efter ett par dagars bloggpaus är jag nu tillbaka igen. Vad som hände i, vad kan det ha varit, fredags kanske, minns jag inte. Antagligen var jag bara sjukligt trött, för trots att vi är här och gör i princip ingenting förutom att vara med våra barn, så blir jag så trött. Naturligtvis är det varmt så in i helskotta (30+ grader), vilket säkert påverkar mig, men de här 2,5-åringarna är ju också ganska skickliga på att suga musten ur en, hehe..... Och när de nu är två stycken blir det ju dubbelt så många konflikter som när det bara är en. Dels för att det är mycket "min min min" och bråk om saker så är det ju även en hel del "jag vill göra som JAG vill". Idag fick jag ett smärre utbrott på Vira då hon bara spårade ur för att hon inte ville ha ris på tallriken. Det blev ett allvarligt snack i sovrummet. Sen åt hon sitt ris. Eller potatismos som hon envisas med att kalla det :) Strax därefter var det Elliot som fick sig en tur till sovrummet, så ja, vi uppskattar alla stunder då det är alldeles lugnt.
Även tillfällen man vill ska vara mysiga kan plötsligt bli enormt påfrestande. Som idag när Klinte köpt såpbubblor till Vira och Elliot som vi skulle blåsa på gräsmattan här utanför, och Vira, under extrem frustration inte lyckas blåsa några bubblor men inte heller vill ha NÅGON som helst hjälp eller instruktioner på hur man gör. Puh. Hoppas det inte varar för alltid.
Ja, det är helt enkelt därför jag är lite trött om kvällarna ibland.

MIN MI! NÄää MIIIIN! (Jo, vi har köpt två spadar, men den som är upptagen är ju alltid bättre)

I lördags var jag och Klinte inne i Saladan och shoppade. Eller var det verkligen lördag? Det var så lite folk där att jag blev tveksam om det var lördag men det var det nog. Vi gick runt på en klassisk marknad full av bikinis, flipflops, solglasögon, falska märkeskläder och elektronik. Jag lyckades vaska fram en del fina saker bland mängderna av skräp, men Klinte hade svårt att hitta den klänning hon letade efter (snygg modell, normallång och sval, gärna i fint tyg) och temperaturen var såklart inte helt optimal för att shoppa. 

Jag och Lill kvällshänger lite på "vår" gräsmatta innan det är dags att dra iväg och äta.

Medan jag och Klinte var och shoppade fick Max och Micke besök av en trädgroda modell större :) (10 cm)

Igår for vi åt olika håll på förmiddagen. Jag och min lilla familj pratade med grannen, som är så rutinerad på ön att de har hyrt en Tuc Tuc som de tar sig runt med (!!), och fick tips om ett schysst ställe på Long Beach. Där hängde vi sen i en typ en liten hydda utan väggar hela förmiddagen och hade det mycket skönt. Några smärre tragedier då Lill tappade balansen när hon satt, men på det stora hela avlöpte allt smidigt. 

På lunchen körde jag Body Balance med Klinte och sen tillbringade vi eftermiddagen i poolen och huset och på gräsmattan där emellan. Barnen har fått varsin vattenspruta som de springer och leker med. Ibland går det riktigt bra :)

Bebismys blir det gott om! Fina Lill och Livia!

Idag åkte vi taxibil, alltså inte Tuc Tuc utan typ en pic up med tak över flaket och bänkar på sidorna,  till en annan strand som heter Klong Ninh tror jag, till ett ställe som heter Miami Lanta. Det var grannen som tipsat om även det, men det var väl sådär tycker jag. Visst, poolen var  jättefin och härlig och låg sådär så man får känslan att den liksom fortsätter ut i havet. Men frukosten var ganska dålig, de hade ingen ost, i princip bara en massa varianter av ägg och självlysande marmelad. De ville dessutom ha 200 bath/person för de som badade i poolen, men jag lyckades, med viss möda, förhandla ner det till 400bath per familj för oss, dvs halva priset. För det gällde barn och bebisar och alla minsann. Dyrt. Och så var stämningen lite sådär "vi är lite finare här" och det kändes som våra barn var lite för sandiga, högljudda och ociviliserade. Till skillnad från på Slow Down, där vi bor, där det bara kryllar av barn i alla åldrar och det hoppas och stojas i poolen, det är lite sisådär med hur noga man duschar sandiga fötter innan bad och det ligger och flyter diverse spannar, spadar, lastbilar i plast, flytpuffar, halvtrasiga ringar osv. På kvällarna är alla ungar ute i klungor, baserade på ålder, och spelar boll med olika bra resultat. Men det är riktigt mysigt, Och perfekt om man är barnfamilj. Det är inte bara våra barn som skriker :) 

Idag hade vi iallafall haft framförhållning och bett chauffören komma tillbaka och hämta oss på Miami kl tolv och sen när barnen sov gick jag till grannstället och fick mitt livs första manikyr. För 200 bath fixade och trixade hon med mina naglar i EN TIMME! Och jag låg på madrassen och halvsov och lyssnade på vågorna och på deras dämpade thaiprat och fnissande och bara njöt av att vara ensam! Imorgon hoppas jag på face massage. 

Max myser med mys-Lill och Livia äter massor av banan

Miami Lanta. Fint, men snålt och lite... skitnödigt om ni ursäktar uttrycket. 

Även på Miami Lanta hade vi "hydda". Det är perfekt om man tillhör "skuggfolket" :) 

Som vanligt på måndagar stod beachvolleyträning på schemat, men när jag kom ner där klockan fyra var det bara jag där och ingen annan dök upp så jag fick privatlektion och verkligen en superbra genomgång av allt möjligt. Och jag har faktiskt bokat ytterligare en privatlektion på onsdag morgon! Det är så himla roligt och jag märker verkligen att jag blir bättre hela tiden, kanske inte så konstigt å andra sidan när jag var så fruktansvärt dålig från början :)

Nu har Klinte och Micke kommit tillbaka från sin kvällspromenad och jag ska virka vidare på min ko. Det börjar närma sig en liten virkad bondgård här. Men bara en av varje hittills, vilket såklart ger upphov till konflikter... 

Hoppas ni har det bra och att våren kommer snart! Har hört ryktas att det är riktigt dåligt och kallt väder, åtminstone i Skåne. 

Jag fick privatlektion och övar smash och Vira var trött och varm i bilen hem från Miami Lanta. 

Long beach

Long beach

De två senaste dagarna har vi hängt hela förmiddagarna på Long Beach. Det började med ett tips från nån granne, i kombination med ett sug på att ta oss nån annanstans. Vi fick höra att man skulle be om en Tuc Tuc till Funky Fish på Long Beach och sen ligga där i skuggan av de stora träden. Så det gjorde vi första gången igår. Jag, Klinte, Vira och Elliot gick upp till vägen och tog en tuc tuc, vilket naturligtvis var uppskattat hos barnen. Vira undrade dock om vi skulle till mormor och morfar, men när vi väl kom fram hade hon glömt det i själva upplevelsen och blev således inte besviken :) Max, Micke och småpluttarna tog vagnarna och gick. Det är inte speciellt långt, det bara på andra sidan udden som vi bor precis vid, den som skiljer Klong Dao Beach (där vi bor) från Long Beach. 

Vi lade bo under träden precis som vi planerat och sen byggdes det sandslott så det stod härliga till och vi som inte var riktigt så aktiva bara njöt av hur fantastiskt vackert det var på Long Beach med alldeles turkost hav, inte så mycket folk, silkeslen sand och den svalkande skuggan från träden. Ett riktigt paradisställe, sådär som det ser ut i katalogerna. Nästan omedelbart bestämde vi oss för att nästa dag åka dit och äta frukost där och sen vara där hela förmiddagen tills det är dags för barn att sova, vilket sammanfaller på ett ungefär när solen kommer runt träden och hela Long Beach blir väldigt varm... 

Det var fantastiskt att bada i havet och Vira har nu hittat tillbaka till sitt gamla vattendjur och simmar runt som en liten fisk med sina simpuffar. Hon övar noga på att spotta om man får saltvatten i munnen och på att hålla både mun och ögon stängda i när man dyker ner.

Vi tog med vår balja så småpluttarna kunde sitta och plaska.

Gårdagens eftermiddag spenderade vi i poolen som vanligt, barnen har så sjukt kul där och vi vuxna (förutom Micke) lyckades få ihop att alla kunde vara med åtminstone en stund på volleybollträningen på eftermiddagen. Nu går jag och är sugen på att ta en privatlektion med tränaren, för att riktigt boosta min volleybollupplevelse. Jag funderar också på att ta lite privatlektioner i crawl, för det kan jag verkligen inte alls, men jag måste bli lite bättre i bihålorna (ja, de spökar lite fortfarande....) först annars är det nog risk att jag drunkar...
Idag har det sett ungefär likadant ut, med enda skillnaden att min lilla familj gick i förväg till Long beach och jag och Vira delade en "Potassium power shake" för att grunda lite i frukosten. Det är en god och matig shake med mycket banan som vi båda gillar som går att få på Funky Fish.
Sen kom familjen Skovsholt-Landerholm och ja, sen var det igång igen, det jobbiga badlivet.
Vi åkte hem till middagsluren och sen passade jag på att köra ett Body Balancepass, men Lill vaknade efter ett tag (hon hade inte riktigt orkat hålla sig vaken när de andra åt lunch, så hon var lite i osynk). Det blir bikram-Body Balance här, jäklar vad varmt det är. Oftast en bit över 30 grader. Men Lill verkar inte påverkas direkt, hon är nöjd och glad som vanligt och håller just på att lära sig och sitta.

Lill får kolla på när mamman tränar

Jag tror att jag nu fotograferat mer solnedgångar under denna semestern än under hela mitt tidigare liv. De är verkligen helt fantastiska. Varje kväll. Och man kan liksom inte motstå att ta fram kameran när man sitter där på en restaurang på stranden, med sand mellan tårna och lite i hårbotten också. Och så knäpper nån på det där magiska pastellfärgade ljuset och solen förvandlas till ett glödande klot i en orange-röd-lila färg som bara solen kan ha. Och havet blir pastellblått-lila och ser ut att vara av nån galen flytande metall. Ja, det bara måste man ju fota. Hela tiden.
Att äta på stranden har funkat bra nu några dagar, då barnen kan springa runt och leka ganska fritt när de är färdiga, men man har bra översikt och kan hålla koll på dem. Fast idag ballade Vira ur och ville inte äta alls när det väl var dags och hon fick pratas allvar med och till slut fick hon in lite steamed rice som hon kunde peta i sig (istället för köttbullar och pommes frittes, som hon vägrade ens smaka...)
Det är väl ungefär vad som hänt under de här dagarna, och jag skulle bli förvånad om morgondagen bjuder på så mycket annat.... Vi har väl lite tankar och diskussioner om vi skulle kanske hyra en bil och åka för att se nåt, men några andra, mer organiserade turer är inte att tänka på med barn i de här åldrarna. Och det gör mig ingenting. Det var såhär jag tänkte att det skulle vara och jag har inte planerat nåt annat än att bara vara här och ta det lugnt :)