Tränar på balansplatta

När jag går på Body Step på måndagar, tränar mitt funktionella pass och springer på löpband på 24Seven på torsdagar och kör Body Balance på helgen känner jag mig i riktigt bra form. Det blir liksom en bra blandning av många, ganska olika saker, som ger bra resultat!

Ändå ganska ok utsikt, även om det inte direkt slår skogen :) 

Favoritövning med Kettlebell. Doppa den ända ner i golvet, puta med rumpan, spänn mage och lyft bellen upp i bröst höjd (armbågen ska vara i samma höjd som axeln) med hjälp av axel och rygg. 

Min senaste utveckling av de styrkeövningar jag brukar köra (med lösa vikter) på 24Seven är att jag kör dem på balansplatta, helst ståendes på ett ben. Detta såklart för att öka svårigheten och koppla in fler muskelgrupper. Kör man med balansplatta kopplar man automatiskt in bålen på ett helt annat sätt än om man står på golvet. Kör man sen på ett ben (man måste vara försiktigt så man inte tiltar höfterna utan håller höftbenen parallella) innebär ju ytterligare en svårighetsgrad rent balansmässigt, och så får  benet man står på lite extra träning såklart :)

Häromdagen var Max med och kunde ta lite foton på mig så jag har nåt att publicera här :) Tack för det! Nästa gång får det bli på när jag kör mina 3-4 chins :)

Hmm, kommer inte på vad den här rörelsen heter, men jag gillar den. Som ni ser kör jag lätta vikter, det är lite min grej, att alltid fokusera på teknik mer än på tunga vikter. 

Fokus fokus. Gilla mina rosa fivefingers :) 

Förändring på gång!

Som ni säkert har märkt har det varit tyst här ett tag och det har helt enkelt berott på att motivationen tryter. Jag började plötsligt känna mig som iForm, en bra och inspirerande tidning att prenumerera på lite då och då, men om man fortsätter för länge inser man att det blir en hel del upprepningar. Och nu hade jag alltså skrivit om träning och att hålla sig i form/komma i form under och efter graviditet. Målet är för längesedan nått och jag mår bättre än någonsin. Nu vill jag bara hålla mig i form. Eller såklart vill jag bli bättre på att cykla mountainbike och kanske en bättre löpare nån gång i framtiden, för att inte tala om beach volleybollspelare, men just nu har jag inte tid eller motivation att satsa seriöst på sådana projekt. Det är viktigare och roligare att vara med familjen. Och träningen är som den alltid varit en del av vardagen. Just nu kör jag en gång i veckan nere på gymmet i Svedala, antingen Body Step eller Body Pump och då kör jag så det ryker, det är en timme total urladdning och egentid. Sen kör jag minst två gånger hemma, vi har tex precis avslutat en Kettlebellscirkel i trädgården tillsammans med ett imponerande antal mygg. MEN, vad jag vill komma fram till är att jag inte längre finner det spännande att berätta om detta för er. Det finns inget konkret mål längre och jag känner mig bara tråkig när jag berättar "idag blev det Body Balance igen".

Nej, det är inte jag som kör med 20an...

Så vad händer nu då? Jo, det är ju så att jag inte kan sluta skriva och nu har jag beslutat att ni ska få ta del av lite mer av mitt liv och kanske framförallt min andra stora hobby: pyssel!! Ja, jag vet, det är kanske två ytterligheter, men så är det ju ibland. Och jag har läst att det är inne att inte bara nischa sig inom ett område :)

Brudklänning? Smakprov på kommande pysselinlägg :)

För er som inte vet har jag gått en femårig pysselutbildning (Industridesign i Lund) och jag har alltid mängder av pysselprojekt på gång. De flesta utmynnar i någon typ av inredning, men att kalla mitt intresse för "inredning" känns på gränsen till lite för pretentiöst, så pyssel låter bra.

Kvällsrutin i Hallehlepalatset :)

Det blir såklart även småbarnsvardag med alla dess utmaningar och festligheter och förhoppningsvis en massa fina bilder!

Mammaiform får nu stå för att vara generellt i form, både i kropp och själ helt enkelt. Lite lökigt men men :) Hoppas ni hänger med!

Glammigt med KB!

Körde Kettlebells i söndags när barnen sov och Max var på innebandy. Eller Lill vaknade efter ett tag och fick sitta i sittern och titta på. Funkar mycket bra måste jag säga. Våra barn har verkligen fått sitta i sitter, jag tycker den är helt oumbärlig! Och mina barn verkar gilla det, de kommer upp lite, får se världen och kan sitta och chilla. Och jag kan ha kontakt med dem, prata med dem och får dem att skratta samtidigt som jag faktiskt kan göra andra saker som man måste göra ibland, laga mat, vika tvätt och... träna :) Nuförtiden tar jag alltid med en sitter i bilen när jag åker på besök hos folk. Det gör att jag kan ägna mig åt Vira när hon kräver det samtidigt som Lill är nöjd och glad. Visst gillar hon att stå i knät och hoppa, men sen tröttnar hon och då är det inte mycket som hon blir nöjd av. Men sittern funkar faktiskt för det mesta!

Idag är det Body Step igen! Ahh, jag längtar! Träffade instruktören från förra måndagen på dagis, hon har barn där också (och om jag inte har fel är hon gift/sambo med skönsjungande Benny som kom tvåa i X-Factor) och hon berättade att hon kör gamla passet och att jag idag kommer få köra nya. Så allt jag lärde mig i måndags var onödigt ;)
Som uppvärming ska jag gå på nån Svedala- grej som heter Hasse-gympa. Tydligen en fd idrottslärare som alltid kört gympa och det har blivit nån institution här i bygden. Det är för barn, från de kan gå i princip och vad jag hört är det hopp och studs och lek och det passar ju bra nu när Vira varit totalspattig både igår och idag. Inte störig men bara helt FULL av energi och flyger/hoppar/studsar runt överallt hela tiden. Så hon kan behöva rastas lite :)

Söndagsträning

Inatt bodde vilda Virisen hos mormor och morfar och Ebba hos Genarpskompisarna så jag, Max och Lill passade på att ta en rejäl sovmorgon, ända till NIO! (Vira passade naturligtvis på att utan protest somna om när hon vaknade vid fem och sen sova till SJU)
Förmiddagen hängde vi med Max föräldrar som var på 70-årspartaj (låter motsägelsefullt, hehe...) här i Skåne igår och sov över hos oss. När det närmade oss lunchtid packade vi in oss i bilen och körde till Genarp för att bli bjudna på lunch och hämta Ebba och sen åka till Malmö. Redan här nån gång började Lill bete sig underligt. Hon skrek. Det är inte ofta, hon är verkligen inte nån skrikbebis så när hon skriker förstår man att nåt är fel. Fast jag noterade ju redan när vi vaknade att hon var väldigt snorig, hon hostade små ynkliga host och var kladdig i ena ögat.
Dock sövdes hon av bilfärden och sov sig igenom hela lunchen, men när vi sen var nästan framme vid Moderna Muséet började det skrikas igen i baksätet. Jag försökte avhjälpa det hela med att amma på parkeringsplatsen medan Max spatserade runt på trottoaren och Ebba satt bredvid mig och upprepade gånger sa "Det här är tråkigt" (som om jag tyckte det var så jättekul att sitta i en bil med en förkyld bebis i isbjörns-outfit fastsugen på tutten)
Amningen hade tyvärr inte riktigt önskad effekt och skriket fortsatte in på muséet och jag såg ingen annan utväg än att plocka upp isbjörnen och bära runt henne. Hon fick ny blöja men var ändå inte glad så jag gick mest med henne som en skalbagge mot kroppen och kunde bara till viss del njuta av och ta till mig utställningen om supersurrealism.
Under fikan passade Vira på att lappa till sin yngre syster några gånger, äta den största kakan helt själv (kanelbulle) och sen be om mer. Hon slog huvudet i hörnet på bordet upprepade gånger och försökte minst en gång rymma ut på vägen. När vi skulle hem gallskrek Lill i sin stol, medan Max bokstavligen fick baxa in en protesterande Vira medan Ebba satt i mitten och önskade att hon hade haft sina öronproppar. Men! Allt lugnade sig ganska fort och färden hem blev överraskande tyst.
Hela upplevelsen, kombinerat med hemkomst som innebar uppackande av diverse väskor, torkandes lite kräk både från katt (varför hetsäter han??) och bebis, skälla på våldsam tvååring, trösta ledsen bebis och så de vanliga bestyren med välling och sång och Bamse-tandkräm, gjorde att jag kände mig både stressad och utmattad (trots sovmorgonen) och inte alls träningssugen. Men, ibland är det så. Och ibland får man bara bita ihop. Jag drog på mig kläderna redan innan jag värmde vällingen och så fort Vira var i sängen stack jag ner, körde mina 3 minuter hopprep, en kettlebells cirkel som avslutades med tre av plankorna från iForm. Två gånger körde jag cirkeln, det blev väl en 40-45 minuter alltihop tror jag. Riktigt jobbigt. Och nu känns det jävligt gött. Dessutom har jag råkat lämna min tränings playlist på, så jag sitter här och diggar till diverse house och dansmusik :)
Nu ska jag se Solsidan och dricka te.

Svettigt

LIte Kettlebells!

I torsdags, eller om det var i fredags (amningshjärna...) var det lite tajt om tid och jag bestämde mig för att köra ett KB pass. Första efter förlossningen och det var som vanligt grymt! Man jobbar med hela kroppen och framför allt bålen och det är gött att verkligen känna hur midjan får sig en omgång :)  Blev ungefär 20 minuter tror jag, sen avslutade jag med maglåten från nya Body Balancepasset, den är helt magisk och så sjukt jobbig!

Tjihoo Kettlebells!

Perfekt att ha nån som kommer och torkar svetten efteråt :) 

I kontakten med lokala gymmet har det visat sig att de kört BB där tidigare, men med dåligt resultat så nu är de tveksamma till att betala licens för en hel termin om det inte kommer folk. Dock delar de lite med Les Mills så vi får se var det hela landar. Jag är dock oerhört sugen på att lägga till antingen (eller både) Body Step och Body Pump till mitt instruktörsskap, men känner att det är liiiite svårt att få till det med grundutbildning i Stockholm tillsammans med helammande bebis...
 Några tips på hur detta kan lösas?

På väg till restaurang för att fira svärfars 70-årsdag i Karlshamn

Ännu mer akut är problemet med hur vi ska kunna gå på Chris Isaak-konsert på måndag. Båda två. Och bebin har aldrig testat flaskan. Och vi har ännu inte pratat med någon barnvakt. Bra framförhållning. Hur tänkte jag när jag köpte de biljetterna?

Total trötthet och träning

Igår hamnade jag återigen i ett sånt här totalt trött-koma. Vi hade åkt hem tillsammans, hämtat Vira på dagis, gett henne mat och beslöt oss sen för att åka till Svågertorp för att handla kattmat, prova vagn och skaffa ny gas till grillen. Det tog ju sin tid, Vira ville bara röja bland leksakerna på Barnens hus och det var svårt att testa vagn och diskutera tillsammans. Har träffat en tjej som jobbar på Baby Jogger och som förespråkade deras nya syskonvagn (inte City Select, utan en där barnen sitter bredvid varandra, City Mini GT) och vi ville kolla in den. Max blev dock besviken och inte speciellt imponerad av de små hjulen, så det är tveksamt om det blir den. Fortfarande är det Donkeyn som står högst i kurs. Varenda gång jag googlar "bästa syskonvagnen" är första svaret man hittar "Bugaboo Donkey".
I vilket fall, när vi kom hem gick Max upp för att bada med V och jag fixade mat och då bara överfölls jag av den här totala utmattningen som drabbat mig flera gånger nu under senaste veckan. Lite samma känsla som i början av graviditeten, jag blir liksom helt förlamad och mår nästan illa av trötthet. Skitjobbigt och irriterande såklart. När vi skulle äta och jag berättade om det för Max frågade han försiktigt om jag äter mina järntabletter. Han sa sen att han var beredd på ett irriterat: "Men åååh, det är väl KLART jag gör!!!". Istället fick han ett skamset.... "eeeeh... hmm nä jag har inte ätit på jättelänge. Det är klart det är det...."För sen vi flyttade in har jag helt hamnat ur den rutinen. Innan stod hela min tablettarsenal med vitaminer, b-vitamin, e-vitamin, järn och allt vad det är, ovanför fläkten på Vanåsgatan. Sen var de nedpackade och jag hittade dem inte direkt, och sen när jag väl hittade dem hade jag hamnat ur rutinen. För visst går det fort, när en rutin blir till en icke-rutin. Eller rättare sagt en rutin förändras till en annan. Rutinen att ta tabletterna förvandlades till rutin att inte ta tabletterna...
Så nu ska jag skärpa mig.

Här ser vi hur dålig uppfattning jag har om var min "axelhöjd" är. Verkar som jag misstar mina ögon för axlarna :) 

Kulan och kulan kallar Max den här bilden. 

Nöjd efteråt och sligth crazy-eyes. 

Inspirerad av karamell-kettlebells tog jag mig dock i kragen och körde ungefär 20 min trots tröttheten. För jag är av den uppfattningen att en typ av trötthet ibland kan motas bort av en annan. Dvs den mentala tröttheten kan motas bort av en fysisk. Och det funkade utmärkt! Efter passet var jag mycket piggare, gladare och nöjdare och firade med jordgubbar! Och så gav jag mig en major-pat-on-the-back för att jag faktiskt tränade :) Om det är nåt jag är bra på så är det att säga till mig själv att "det var fanimej bra gjort hörru". Och att vara min egen PT. Jag stod där i vardagsrummet och gjorde mina snatches och ropade till mig själv "kom igen nu, fortsätt, fortsätt!!" såpass att Max blev nyfiken och kom och kollade tiden och kunde heja på genom att räkna ner "10-9-8- 7...." (jag kör 1 min /övning).
Antar att det är en bra egenskap, framför allt när man ägnar sig åt hemmaträning :)

Body Balance med sällskap?

Faaen, nu är den där energideklarationsmannen 3 (!!!) timmar försenad och jag som tänkte köra lite kettlebells och påföljande Body Balance i vardagsrummet.
Tror ni han kommer tycka det är weird om det står en gravid person och havsandas bredvid honom när han "energideklarerar"? (fråga mig inte exakt vad det är han ska göra, det har jag absolut inte orkat ta reda på)
Kanske är det sånt som tillhör en energideklarationsmans vardag? Problemet ligger kanske i att jag inte är speciellt bra på att träna med en massa okända personer, som i sin tur inte tränar, i samma rum. Det funkar bra med Max, och även hans och mina föräldrar, men ungefär där går gränsen.

Förresten hittade jag den här sidan häromdagen:
http://lindajonsson.se/pt-utmaningen/

Jag har som ni nog anar ännu inte hunnit testa något av programmen, men tycker det verkar intressant med kettlebells, hantlar och TRX-pass som är gravidanpassade. Ska testa och återkomma.

Nu är de här, två stycken som tassar runt. Får hålla tummarna för att de inte stannar länge så jag kan träna efteråt. Men när de lyckas vara 3 timmar försenade känns det ju som de kanske måste vara här hela natten....

Kettlebells!

Igår när Vira lagt sig körde vi lite kettlebells i vardagsrummet. Det fanns några övningar i senaste iForm, men de var inte helt tillräckliga så vi använde YouTube och hittade några cirklar som fungerade bra. Valkar bildades i händerna och det kändes som oerhört bra bålträning. Dock skulle vi nog behöva någon lite tyngre variant, då Max inte riktigt fick ut vad han ville och var tvungen att köra lite armisar efteråt.
För mig kändes det jättebra, passar mig väldigt fint eftersom jag ju är en teknikperfektionist och här måste man verkligen tänka på att spänna bålen och röra sig rätt hela tiden.
Idag blir det nog paus, får se om jag kör nåt litet Pilatespass eller liknande när jag kommit hem från Dalby ikväll.

Tvåan på bild!

Idag var det dags för RUL och allt såg fint ut! Den lille var mycket söt och låg och sprattlade. Beräknat nedkomstdatum beräknades till den 29 augusti, det vill säga exakt samma datum som jag själv räknat ut med hjälp av nån uträknare på nån babysida. Alltid skönt när de inte skjuter fram det :)

Här har vi då båda barnen på bild. Vira är överst och den okände är underst. 

I övrigt inhandlades det ett takfäste till TRX igår, samt två kettlebells, en på 4 kg och en på 8 kg (det var de som fanns på Stadium). Och idag ska vi dra igång och köra några KB-övningar som kom med senaste numret av iForm, ser mycket fram emot det och kommer rapportera imorgon. Det är numera slut med armhävningar och planka och därför behövs ju ett komplement.