Löpningen... eeeh

Nä, det blev ingen löpning. Jag får skämmas lite. Men jag kan inte helt förklara varför, det är som att hela den planen bara föll bort. Eller så berodde det på att vädret var risigt, att jag tillbringade två timmar på ett riktigt galet högljutt kalas och att jag helt enkelt var så inne på att förverkliga mitt nyårslöfte att bara göra saker som jag gillar, att tillbringa mer tid med mina barn och inte hela tiden fundera på det som inte blir gjort. Och det är väl en anledning så bra som nån annan :)
Jag gjorde iallafall yoga i två omgångar, båda med fokus på back-bends. Gjorde ett av passen även i lördags, innan jag for till Helsingborg och kallbadade tre gånger i deras fantastiskt fina kallbadhus.
Och jag känner mig redan mjukare i ryggen. Jag insåg väl under passet i fredags att det är min stelaste del, jag är väldigt mjuk generellt, men framför allt nedre delen av ryggen kan behöva lite mer uppmärksamhet. Så nu ska jag jobba lite mer aktivt med det tänkte jag.

Jo, om ni vill sitta i en riktigt stor, härlig bastu med två stora glasväggar ut mot Helsingör och Öresund så ska ni åka till Helsingborgs kallbadhus. Det kostar 60 kr att gå in och få riktigt spa-känsla och trots att vi var där på prime time, en lördag eftermiddag var det som mest 6 personer totalt i denna jättebastu. Riktigt härligt! Och iskallt i vattnet, eller nästa iskallt- två grader :) Som alltid en underbar känsla. Tyvärr tog jag inte med kameran in i bastun så några backar bilder har jag inte att bjuda på.
En av få bilder från helgen är på Frasse, där han ligger i Pernilla-stolen och nån av flickorna har dekorerat honom med ett Hawaii-halsband under vår dans och sång session igårkväll. Nästan varje dag blir det sång och dans till Manboy och "Pejti Perri" framför den nya spegeln i vardagsrummet (som vi satt upp just för detta ändamål). Lill bytte kläder fem gånger under gårdagens session, och Vira tre :) Ska verkligen bli kul att se hur de går in för dansen som börjar om några veckor på söndag morgnar. De ska gå tillsammans på Funky Kids på Rehabcenter i Svedala och under tiden får jag och Max träna gratis på gymmet. Första aktiviteten de ska göra tillsammans :)

På önskelistan: löparglädje

Kanske ett av mina lyckligare löparmoments? (Torekov 2014)

Hanns inte med nån löpning i lördags och just då kändes det inte som ett nederlag. Det blåste storm och jag kunde utan problem föreställa mig motvinden längs Ekhagsvägen. Så gladeligen sköt både jag och Max upp löprundan till söndagen, trots att vi visste att det skulle bli tajt. 

Lördagförmiddagen tillbringade jag istället på Ikea med Vira, vilket var väldigt mysigt. Hon fastnade totalt för en råttsvans från deras nya, superfina kollektion ”Lattjo” och jag köpte två stycken men försökte förklara att det kommer bli julklappar och att hon skulle försöka glömma dem så fort som möjligt. 

Igår började hon prata om dem igen varpå jag sa ”Jag förstår inte vad du pratar om. Svansar? Jag har inte sett några svansar” Och Vira blev mer och mer frustrerad ”Jooo, men vi KÖPTE ju. På IKA!” ( inte helt greppat skillnaden mellan ICA och IKEA…) Till slut fick jag viska att det ju skulle vara julklappar och då kom hon ihåg och lovade att glömma dem igen. 

Sen var det simskola på eftermiddagen och Vira fick sitt första märke- Sköldpaddan och en rekommendation att börja i Skölpaddan fortsättning nästa termin. Ganska stolt liten simmare :) 

Lördagkvällen tillbringade vi framför TVn med Ebba där vi plöjde ett antal avsnitt av BoyMachine, en trevlig nostalgitripp för oss som varit med på 90-talet och även roligt för de som bara tittar på det som total galenskap (Ebba alltså). 

Hela söndagen skulle vi tillbringa hos mina föräldrar med att baka lussekatter och pepparkakor och dricka glögg och konversera släktingar, men vi skulle inte åka förrän kvart över elva och optimistiskt tänkte vi att vi båda skulle få till en löprunda innan dess. Det gick ganska bra. Eftersom Ebba var hemma kunde vi låta rundorna överlappa varandra och på så sätt spara tid. Men vädret hade inte direkt blivit bättre, nu blåste det aningen mindre, men istället regnade det. För en som inte känner att löpning är det allra roligaste blir det ju en ordentlig utmaning. Jag kände mig lätt stressad över att få ihop hela dagen och allmänt osugen på att springa, men samtidigt visste jag ju nånstans därinne att det skulle kännas så jäkla bra efteråt. 

Det droppade bara lite smått när jag gav mig ut, men nästan omedelbart ångrade jag att jag satt igång iSmoothrun på mitt Pyramidintervallpass baserat på tid. Detta verkade dock appen känna av eftersom kvinnan som brukar säga ”Interval blablabla. GO!!” var helt tyst. Jag sprang till stället där hon i princip alltid brukar säga att jag sprungit min första kilometer på ca 5 minuter, men hon var tyst. Då tänkte jag att oj, vad snabb jag är idag. Men när jag kommit flera hundra meter till och hon fortfarande var tyst förstod jag att hon inte tänkte säga nåt. Och eftersom vädret var som det var och jag hade såpass bråttom kände jag inte att jag ville stanna och börja mixtra utan jag sprang vidare. Trodde först att hon bara missat det här med intervallträningen, men hon sa inte ett ljud på hela tiden vilket visade sig vara ganska jobbigt. För jag gillar att ha henne där och att hon säger hur det går, det blir liksom en pepp för att hålla farten. Nu tappade jag pannbenet helt och kände att jag var tvungen att ställa mig som en struts med huvet neråt var 500e meter (typ…) Det var tungt och motigt och inte förrän jag var ca 1 km hemifrån kom jag på att jag glömt att le under hela rundan. Det brukar annars vara det bästa sättet att ta sig igenom, att låtsas att det är roligt, att man älskar det. 

Fast hålltiderna blev ganska bra ändå. 4 av 7 kilometer sprang jag på under 5 minuter/kilometer. Alltså FYRA OCH NÅNTING! 

När jag sen skulle hoppa in i duschen sa jag till Max att om det är nåt jag önskar mig i julklapp så är det löparglädje. Jag önskar att jag liksom LÄNGTADE efter att få komma ut och springa. Att jag ÄLSKADE det. Kan du ordna det, tomten?

Äntligen vuxenvolley!

Torsdagarna blir lite tuffare framöver. Förutom morgonträningen antingen i parken, eller i vinter på Fitness24Seven, så har vi nu lagt till volleybollträning från halv nio till tio på kvällen. Jag kan se att det kan bli tufft att piska upp och ut sig i kalla kvällen för att spela volley, men om man bara kommer ihåg hur riktigt kul det kommer att bli så borde det fungera.
Jag har ju tjatat om detta ett tag, och kanske har det på nåt sätt påverkat dem så att det nu finns möjlighet för glada, vuxna amatörer att spela volley i Svedala. Killen som tränar kidsvolley-barnen har lite av en ledarroll och lät oss göra övningar första halvtimmen ungefär innan vi sen spelade i en timme. Det var många skratt och glada tillrop och det verkade som alla hade kul! Jag vet att jag hade kul iallafall, och svettig blev jag också, för andra gången den dagen.
På morgonen körde vi i parken som vanligt och det är ju alltid skoj. Idag känns det i kroppen att den fick röra sig en del igår. Framför allt bröstmusklerna har fått sig en omgång, kanske beror det på att jag övade på att släppa ner mig från ett rep utan att använda benen?

I väntan på Max efter träning.

I förrgår fick jag öva på att hålla mig lugn i en lite mer akut situation. Det är ju sånt man önskar slippa, men det är alltid skönt att känna att man kan behålla lugnet och vara rationell när det väl händer saker. När Vira fick feberkramp var jag ju helt lugn, kunde gissa att det var feberkramp, letade fram Prusiluskan i gummi som hon fick bita i och ringde sjukvårdsupplysningen.
Häromdagen var det Lill som var i farten. Vi hade kommit hem från dagis och hon hade tagit av sig jackan till hälften när hon fortfarande var utomhus. Alltså till hälften på så sätt att den satt fast i armvecken. Sen skulle hon med sina små knubbiga ben kliva in över den höga tröskeln in i huset och där lyckades hon inte riktigt utan stod på huvudet, bokstavligen, rakt ner i stengolvet. Eftersom armarna var låsta i jackan kunde hon inte ta för sig utan landade på hakan där ett stort hack slogs upp och blodet började omedelbart rinna.
Det blöder en del från hakan kan jag säga. Jag, iklädd min beiga jacka, fick tag på ungen och bar in henne i huset. Tog papper och tryckte emot och tänkte att jag skulle vilja tejpa, men ville samtidigt kolla med Max om det var det rätta. Lyckades få upp telefonen och ringa, faktiskt utan att bloda ner jackan. Max tyckte tejpa. Jag lämnade skrikande flicka och sprang för att hitta tejp. Hittade ingen. Sprang tillbaka och tryckte lite till och sen vidare upp till övervåningen för att leta efter tejp där. Hittade kirurgtejp och sprang ner och tejpade. Sen åt vi glass och allt verkade mer eller mindre bra igen. Dock var hacket ganska långt och jag googlade lite för att se om man rekommenderades åka in eller inte. På Familjeliv skrev folk om barn som fått 3mm långa hack som åkt in. Lills hack var ungefär 12 mm och jag ringde svärfar läkaren för att be om råd. Han rådde mig att ringa vårdcentralen och det gjorde jag. Fick telefontid 20 min senare. 20 min innan VC skulle stänga. Som tur är ringde de tidigare och innan klockan var tjugo i fem satt båda flickorna i bilen och vi kunde plocka upp Max som just kom cyklande. Vi åkte till VC där de rengjorde och tejpade Lill som låg alldeles tyst i mitt knä och sen glatt plockade åt sig en bil i den där skålen hos sköterskan. Slutet gott allting gott!

Ajaj på lilla hakan :(

Ett år äldre och antagligen även lite visare

Min man kan baka han <3

Igår fyllde jag år. Det har alltid varit svårt för mig att låta födelsedagar passera som vilken annan dag som helst, och jag blir därför lycklig när min familj är helt på min linje och utan att tveka bakar prinsesstårta att äta till frukost, hänger upp födelsedagsvimplar och överöser mig med presenter.
Förra året bjöd vi till fest på en lördag, som alltid med kort varsel, vi verkar aldrig komma loss i god tid oavsett vad det gäller. Nästan alla var uppbokade på annat håll och vi var bara ett litet gäng som spelade beachvolley och grillade.
I år inföll dagen en söndag och på tisdagen bestämde vi oss för att bjuda in till tårtkalas. I frysen låg en mängd infrysta äggvitor som bara väntade på att få bli Budapestrullar och för att undvika samma manfall som förra gången höll jag inte inne med inbjudningar. Och det visade sig att folk har aningen lättare att komma loss en söndag för vi blev över trettio personer som firade mig och Lill med att äta Max underbara vanilj- och kardemummabullar, Budapsestrullar och kokostoppar. Allt bakat av min underbara man som slavade i köket hela dagen igår.
När alla vänner gått hem stannade familjen kvar och jag hade beställt pilgrimsmusslor till förrätt och kräftor till huvudrätt. Alldeles förträffligt alltihop!

På lördagen lyckades vi få till en dryg timme beachvolley mellan tio och elva och det var lika kul som alltid. Det verkar omöjligt att få plats i nybörjargruppen på Malmö Beachvolleyklubb, jag var ju som vanligt för sent ute (anar ni ett mönster...?) och jag är nu orolig för att jag inte kommer att röra en boll förrän det närmar sig april 2015... GAAAH! Jag bara måste få till nån typ av träning, antingen rutinmässigt hyra plan på MBC eller vuxenträning vanlig volley i Svedala.

Större delen av lördagen tillbringade jag tillsammans med mina sopp-tjejer. Numera ses vi bara en gång i kvartalet men det är alltid lika trevligt. Det är verkligen samtal. Samtal om politik, karriär, familj, högt och lågt, lika många skratt som seriösa reflektioner. Vi delar med oss av vår kunskap och våra erfarenheter och jag tycker det är ovärderligt att få göra nåt sånt lite då och då.
Nuförtiden får man dessutom ofta prova på nåt nytt, som att köra jeep i skogen eller cykla MTB. I lördags spelade vi sällskapsspel, ett sånt där fantasy-inspirerat där man bara använder sig av olika kort och köper saker hit och dit och gör olika attacker mot de andra. Mycket kul och en helt ny erfarenhet för mig!

Hanna preparerar spelet så att det funkar för oss newbies. 

Och torsdagar kör vi i Pildammsparken igen! Förra gången kändes det bättre i fingret där jag lyckats klämma en nerv när jag hängt i nån stång. Så nu kunde jag gå armgång igen utan att få skitont. Hoppas den riktiga hösten håller sig borta ett tag till så vi kan fortsätta med uteträningen!

Armgång. Så himla kul!

Löpning i oerhört högt tempo med maken. Inte lika kul, men ack så nyttigt...

Rum för kidsen

Alla som läser inredningsbloggar och följer lite inredare på Instagram har under våren blivit överösta med hyllningar av Isabell MacAllisters' bok "Rum för kidsen". Det har varit idel hurrarop och nu, när jag äntligen fått min egen bok, kan jag inte annat än att falla in i ledet och hurra jag med.
Via nån på Instagram hittade jag ett erbjudande där jag fick ett antal Family Living, samt "Rum för kidsen" för en liten summa pengar, mindre än vad bara boken skulle kosta i butik. Jag hoppade genast på och förra veckan kom boken och sen dess har jag i princip burit runt den i huset för att kunna läsa så ofta som möjligt (det är inte många böcker som kommer upp i denna status kan jag säga...)  Först bläddrade jag igenom hela boken och njöt av de fantastiska hemmen och helt underbara bilderna som Jenny Brandt tagit (hon som även fotograferade Vira för Geggamojja i höstas) Sen började jag läsa den från pärm till pärm och numera är jag verkligen helt maxad med inspiration och har redan glömt att jag var så nöjd över att vi knappt hade några "allvarliga" hemmaprojekt på gång just nu. Nu vill jag bara fixa i barnens rum så det står härliga till! Tack Isabelle och Jenny, ni har verkligen skapat en underbar bok full av kreativitet och liv, långt borta från stela vittochfräscht-hem. Och så är jag ju lite stolt över att känna två familjer som har sina hem och barn med i boken, tack ni med, Kicki och Nina för ni är så oerhört inspirerande!
Så jag kan bara varmt rekommendera den som läsning i sommar, mellan alla loppisbesök där ni superfyndar till de projekt som ni sen till hösten, när ni rullat ur hängmattan, är redo att dra igång!

(Vill man ha mer av Isabelle och Jenny bloggar de på Dosfamily.com och man följer dem på Instagram som @jennyfromdosfamily och @isabellemcallister)

Här står den, "Rum för kidsen",  bredvid två andra riktigt bra och fina böcker, "Konsten att fotografera ditt barn" och "Green kitchen stories". 

Annars har det varit både skolavslutning och lanseringsfest på jobbet. Flirt- och dejtingappen ZnappU som vi arbetat med de senaste åtta månaderna lanserades i fredags samtidigt som det var stort partaj på Media Evolution City där vi sitter. Nu jobbar vi sista veckan innan semester och föräldraledighet, under vilken min ambition är att inte lämna er helt åt ert öde, utan faktiskt fortsätta berätta om mitt alltid lika rafflande liv. Jag har ju för längesedan lovat att berätta om min återupphittade sypassion som visar sig genom en mängd fina t-shirts och klänningar till tjejerna. Och så har jag tagit fram min gamla pryttelhylla igen, och tänkt om och förhoppningsvis rätt, men de bilderna har inte laddats upp från kameran än (vi har ju nu ett automagiskt minneskort som gör att de hamnar på datorn utan att man flyttar kortet från kameran - fantastiskt! ) 

Lill, världens sötaste lilla Farrah Fawcett frilla :) 

Fulzoomad bild på Ebba när hon gör succé vid pianot på Hallenborgsskolans avslutning.

Loppisweekend förra helgen!

Förra helgen lyckades jag gå runt och strosa på hela TRE loppisar! Ni förstår kanske inte vidden av detta, men ofta lyckas jag inte ens komma iväg på EN!
Första var i Anderslöv på torsdagen där det var mycket leksaker och jag fyndade några konstiga plastsvampar med tillhörande älvor som Vira totalt gått igång på. Största behållningen var en kvinna som frågade manlig försäljare:

"Har du inga hossor? Najlonhossor? Sånna som Märrlin har?"

För utomskåningen kan jag berätta att kvinnan ifråga var ute efter strumpor. Nylonstrumpor. Såna som Marilyn (Monroe) har. Det är underbart med lantloppis! Priserna är dessutom hyfsat mycket lägre än de är i Malmö, vilket jag fick erfara på lördagen då det var loppis på Limhamns torg. Första tjejen ville ha 100 kr för en jacka från Lindex, vilket kändes absurt när jag köpt en Everest-jacka för en tjuga i Anderslöv på torsdagen.
Sen var det på Icas parkering i Svedala på söndagen och jag kan ju erkänna att jag inte kom hem direkt tomhänt från någon av dem :) Alltså det här med loppis är ju ännu grymmare när man har barn! Man får ju hela uppsättningar leksaker för en spottstyver och då känns det inte så hemskt om de råkar gå lite sönder (vilket de ofta gör när barnen bara är 3,5 och 1,5....)

Nöjd kund! Är alltid ute efter hattar till utklädningslådan. Och tipset till den orutinerade loppis-besökaren: Ta med påsar och kassar! Och mynt i massor :) Tior och femmor. 

Fredagsmys hos farmor och farfar. Lill kan inte förstå varför hon inte kan cykla på Barbie's cykel :) 

Min lilla akrobat-Vira!

Levandelegendarmhävning. Så fin bild :) 

I fredags tränade vi hemma i trädgården. Vi körde hopprep som uppvärmning, sen lite kettlebells och så använde vi gungställningen till pull-ups och omvända armhävningar och knee-to-elbows (som ju är min senaste utmaning). Max tränar nu 15 minuter om dagen med Paolo Roberto och i de träningspassen har han fått tillfälle att göra levandelegendarmhävningar. Man gör en armhävning, sen skjuter man ifrån så hela kroppen, även fötterna, lyfter från marken och så klappar man i händer. Jag gjorde 10 st och sen några till när vi kom på att vi måste fota :)


Sen har veckan gått och jag blev lite oväntat ivägskickad på en kick-off för ett kreativt projekt och tillbringade ett dygn på Ven tillsammans med drygt 25 andra kreatörer.
Jag är alltid lite ängslig när jag är på sånt. Jag gillar inte såna där lekar där man ska lära känna varandra genom olika märkliga aktiviteter typ "nu ska vi alla stå i en ring och så får ni var och en med kroppen försöka berätta för de andra vad ni är för en typ" och så blir man inknuffad i mitten och ska utföra nån slags fridans. NO THANKS säger jag.
Nu hade jag kanske inte behövt oroa mig för just detta eventet. Att fösa ihop 25 kreatörer som både är oerhört intresserade av att prata om sig själv, men samtidigt hyser ett enormt intresse för andra skapade ett öronbedövande kacklande redan innan vi kommit in i bussen. Och då hade de flesta aldrig träffats innan :)
Så det var givande på många plan. Det var grymt nätverkande, det var en boost att få känna att jag har något att bidra med, att få känna att jag faktiskt ÄR kreativ. Ibland glömmer jag bort det bland alla mackor som ska bres och all tvätt som ska vikas. Men jag har ju ALLTID jobbat kreativt. När man plötsligt får berätta om sig själv och finner sig själv säga att man först gått modedesign, sen industridesign fem år, sen fyra år på Sony Ericsson, sen tre år på Commind, och så kryddar man med lite musikklass på gymnasiet, Body Balance-instruktör och ett allmänt intresse för det mesta så känns det så bra. Jag är ju inte bara mamma. Jag är ju faktiskt mig själv också.

Åh denna underbara sommar!

Alltså vilken underbar helg! Visst var det lite mulet i lördags förmiddag, men det lockar ju färre till loppisarna :)

Fredag kväll var bara sådär underbar! Vi spelade hög musik och dansade tillsammans allihop. Sen när Ebba spelat "Selfie" kom "Self Asteem" med Offspring och plötsligt körde jag och Max gamla 90-talsdängor innan vi plötsligt var tillbaka på Lana del Rey. Och vi satt på trädäcket och hängde och tjejerna sprang runt och busade.
Sen åt vi pannkakor och Lill fick gå och lägga sig, men Vira fick för första gången var uppe och titta på fredagsfilmen, "Sune på bilsemester", och äta ostbågar. Ett par gånger under filmen sa hon "Mamma, det är JÄTTEBRA!" och hon hade väldigt svårt på att skilja på ostbågar och muffins:

"Mmmm, mamma det är så gott med muffins"
"Du menar ostbågar..."
"Ja, just det, ostbågar"

"Mamma, kan jag få lite mer muffins?"
"Du menar ostbågar?"
"Mm, ja ostbågar..."
:D

Här ute sitter vi ofta och spanar ut över trädgården och ängen!

Bus och spring fram och tillbaka

Älskar att gunga

Lojsen fick nån idé och for högt upp i ett träd, men lyckades till slut ta sig ner igen... 

Lördagen inleddes med att titta på när kollegan Oskar svischade förbi när han körde Malmögirot som passerade ganska nära oss. Oskar tog hem bronset och vi är oerhört stolta! Snygga cykelkläder hade han också :)
Sen åkte vi på två loppisar och jag kom hem med lite småpycke till barnen. Inga fantastiska fynd men helt ok.

Oskar i full fart

"Heja heja" Lill snappade snabbt upp pepp-ropen.

Lantis-loppis <3

I söndags var vi och badade i en pool och sen jobbade vi hemma mer eller mindre hela dagen. Detta året känns som första gången vi har börjat komma loss med trädgården och det ser ut att bli riktigt bra!
Vi beslöt oss dessutom för att bygga 2 meter bord enligt instruktionen hos Mokkasin. Det är fortfarande inte helt klart, så jag får återkomma med bilder på det färdiga resultatet, det ser iallafall ut att bli riktigt fint och lagom stort och rustikt. Sen planerar vi att köpa några såna här stolar på ikea och så lite loppisgrejer.

Mina föräldrar kom på besök och var så snälla och stannade några extra timmar när barnen somnat så jag och Max fick köra en RIKTIGT snabb runda i skogen. Det var mycket stig och mycket fart och vi var hemma igen innan solen gått ner! Känns en del i benen idag....

Jag ser deppig ut men är jätteglad! Jag är bara trött i benen och såg så oerhört märklig ut på alla bilder. Detta var den bästa av typ... tio

Varje dag känner jag mig så oerhört tacksam för att jag får bo på det här fantastiska stället, i det här underbara huset tillsammans med världens bästa familj. Det ger mig sånt lugn och sån energi att se naturen utanför och höra näktergalen om kvällarna och känna dofterna från syren, spirea och akleja.

Berlin med barn!

För två veckor sedan tillbringade vi helgen i Berlin, där min äldsta lillebror Johannes bor tillsammans med sin franska flickvän Aurelie. Johannes fyllde år på lördagen och hela min familj, både min nya (Max, Vira, Ebba, Lill) och gamla (mamma, pappa, lillebror Hampus) åkte dit för att träffa honom och fira lite.

Jag och Vira vid muren

Berlin är verkligen gatukonstens stad! Finns så himla mycket fint att titta på!

Brandenburger Tor

Monumentet till minne av de avrättade judarna är verkligen mäktigt. Man får hålla ordentlig koll på barnen bara, så de inte försvinner i labyrinterna...

Ännu mer gatukonst

Vi körde bli ner, det är ganska smidigt. Dock var vi på torsdagen tvungna att invänta att Ebba slutat skolan innan vi kunde åka, och det innebar i sin tur att vi inte kunde på ett bra sätt tajma färjan som går mellan Gedser och Rostock, utan tog Rödby- Puttgarten istället. Jag trodde inte det skulle spela så stor roll, Gedser -Rostock tar 2 timmar, men det är kortare kvar att köra i Tyskland. Färjan Rödby-Puttgarten tar bara en knapp timme. Men när man sen ska köra i Tyskland är det nästan FYRA timmar kvar till Berlin och jag tyckte det kändes LÅÅÅÅNGT.
Så när vi skulle hem såg vi till att tajma färjan i Rostock, vilket innebär att det blir 2 timmars bilfärd i Tyskland, 2 timmars båtresa (det finns lekområde och tv med tecknad film) och sen två timmar mellan Gedser och Svedala. Helt ok med andra ord. Ditresan tog ungefär en timme längre.

Tur att man kan få pasta var man än befinner sig :) 

Båda tjejerna är inne på att rita, så lite block och pennor i skötväskan löste alla problem när de började få tråkigt på restaurangen. 

Påtgubbar och tanter

Nya solglasögon

Väl i Berlin hade vi bokat boende via airbnb, och vi hade en schysst lägenhet på Lychenerstrasse i Prenzlauerberg. Det var en tvåa med kök, hall och badrum. Det var en uthyrningslägenhet där ingen bor, men köket var fullt utrustad och det fanns handdukar, lakan mm. Det blir liksom ett mellanting mellan att bo hemma hos nån och bo på hotell och det passar oerhört bra för en barnfamilj. De tar hand om städningen sen när man åkt vilket såklart är väldigt skönt.
Barnen fick bo i sovrummet och jag och Max sov i bäddsoffan i vardagsrummet för att kunna vara uppe lite längre på kvällarna.

Jag och bröderna vid muren! 

Lek- och klätterlabyrinten på Macht Mit

En motorcykel som ser ut som en elefant :) 

Vi gjorde egentligen inte så mycket, vi gick runt och tittade på alla roliga saker som finns att titta på. Kollade lite i affärer, stannade och åt glass, stannade och lekte på en av ca 2000 lekplatser, åt på en spännande saluhall. Tja, lite blandat.
Vi hade kollat in detta och detta blogginlägget innan vi åkte och eftersom vi bodde nära Macht Mit gick vi dit. Det var väldigt trevligt, men nog ännu bättre för barn som är ca 6-10 år. Det fanns så mycket roligt pyssel att göra och en klätterlabyrint och en massa saker där man kunde "leka med". Så vi kommer säkert gå dit igen när barnen är lite större. De hade kul nu med, men ingen av dem är ju i ålder för att hålla på med pyssel i några längre stunder :)

Äntligen MTB!

Alltså nu känns det som vi verkligen kommit igång och utnyttjar den fantastiska natur som var en av anledningarna att vi flyttade från stan!
De senaste veckorna har jag tillbringat fler timmar på min MTB-cykel än jag gjort under de senaste åren (känns det som iallafall). Det är så underbart roligt att cykla! I torsdags när vi var lediga hade vi barnvakt och vi cyklade en runda på nästan två timmar och i ett riktigt bra tempo. Det är jobbig intervallträning, det är adrenalin, balans, koncentration och jag tycker det är så oerhört kul!
Sen är ju naturen alldeles underbar just nu! Bokskogen är så grön att det nästan känns overkligt och i granskogen blommar harsyran i små vitprickiga kuddar på grönt.

Vi passar såklart på att ta med barnen ut också, och svärföräldrar och föräldrar- alla drar vi ut i skogen! 

Spexare i skogen

Farfar gjorde ett tappert försök att gå undan och prata med yngste sonen. Genast kom två små yrväder efter och kastade sig om varsitt ben. 

Snor-Lill sitter i ett träd.

På väg över spången

Det här med att ta fina, smakfulla foton på båda barnen samtidigt... Tja, det går ju inte alltid som man tänker sig. Lill ville inte alls sitta i mitt knä och det hela slutade med att hon körde kotten i ögat på Vira. Total kaos. 

Lättare att bara vara ensam på bild helt enkelt...

Underbara florstunna bokblad. Passade på att smaka, syrliga och goda.