Fatta vilken sensation det var i somras när Mia berättade för mig hur jag skulle cykla i backar! Plötsligt tar jag mig upp och ner som ingenting! (hehe, nästan iallafall... Det är fortfarande en jädraskitbacke som jag inte fixar... :) )
Såhär snygg kan man vara när man cyklar i skogen :) Och vilken fart sen...
Allt går så fort och jag har typ ingen aning om var jag har armar och ben. Koncentrationen och blicken är på bollen och resten verkar bara hänga med så gott det går.
När vi övar smash till exempel. Om man nu ens kan kalla det smash. Jag menar när jag försöker knuffa bollen över nät med hjälp av ett överhandsslag. Jag kastar bollen till någon, som passar tillbaka den till mig med hjälp av fingerslag och så springer jag mot bollen och hoppar och slår till.
DÄR händer det. DÄR vet jag INGENTING om vad min kropp gör. Teoretiskt vet jag vad jag ska göra, men det där att bedöma avståndet och hoppa i rätt tid, få upp armarna på rätt sätt, röra armen på rätt sätt, röra kroppen på rätt sätt... Allt på samma gång... Det är SVÅRT! Naturligtvis säger ni, men förstå frustrationen när man oftast gör saker där man har kontroll och så sen göra nåt där man inte vet alls vad kroppen riktigt håller på med under halva tiden. Man vet inte om en arm står rakt ut åt sidan, jo, det är sant! Jag VET inte om det är så! Det KAN vara så att min ena arm sticker åt sidan, att benen spretar i nåt galet clownhopp, jag har INGEN ANING!
Och det är väl där charmen ligger. I detta okända ligger så mycket utmaning och så många möjligheter till förbättring.
Och kanske är det vad jag vill säga - testa nåt utanför din egen komforzon. Det är fantastiskt! Och har du tur hittar du en massa trevliga roliga människor att dela upplevelsen med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar