Spiralen försvann

Ja, det låter såklart märkligt, men det är precis vad som hände. Jag hade spiral innan jag fick Vira, och på efterkontrollen satte jag in en ny. Så jag tänkte köra samma sak nu efter Lill och min barnmorska föreslog att jag skulle sätta in en (koppar)spiral på efterkontrollen. Sagt och gjort. Eftersom jag har lite amningshjärna glömde jag bort att ta smärtstillande innan, men det gick bra ändå (tyckte jag då...) Klart det gjorde lite ont, och det fortsatte göra ont ett tag efter men det tyckte jag var helt normalt.
När det hade gjort ganska ont i ungefär en månad tyckte jag inte det var helt normalt längre. Jag kontaktade min BM igen och fick en tid för att hon skulle kolla, alternativt ta ut spiralen. Hon hittade den inte. Istället fixade hon en akut-tid åt mig på KK i Malmö dagen efter. De kollade med ultraljud. De hittade den inte heller.
Jag frågade läkaren vad som kunde ha hänt och hon svarade: "Tja, antingen har du tappat den utan att märka det, eller så har den gått åt andra hållet"varpå jag naturligtvis frågade vad "andra hållet" innebar. "Ja, då är den i buken, men det är väldigt ovanligt".
Hon skulle fixa remiss till röntgen, och efter en del påtryckningar från mitt håll fick jag komma dit i måndags och när läkaren såg plåtarna ville hon inte låta mig gå därifrån först, utan ville diskutera med någon. För inte hade jag tappat spiralen. Den satt där. I magen.
Till slut fick jag gå hem och efter att ha tjatat lite till fick jag tag i läkaren på tisdagen som ordnade operation till torsdagen (idag). Igår var jag på en massa "träffar" med olika sköterskor, läkare, narkosläkare osv och så fick jag tid för operation halv tio. Sen blev det halv tolv. Igår duschade jag således med nån tvättsvamp och fastade och allt som hör till. Bara för att de vid halv niotiden skulle ringa och säga "Vi har en massa sjuka, din operation är framflyttad till nästa onsdag". SÅ himla störigt. Här har jag gått och laddat och försökt förbereda mig mentalt på att de ska "titthålsoperera" mig och att jag ska sövas och allt vad det är. Jag har alltså aldrig varit med om något sånt här förut. Känns som enda gångerna jag varit på sjukhuset är när jag fött barn. Fast narkosläkaren påminde mig om att jag faktiskt opererat bort två visdomständer, och det är ju en liten operation. Men det är var ju på riktigt. Bli sövd, vakna upp, bli skuren i magen. Usch.
Nåja, spiralen sitter där den sitter och jag har fått lov att träna ändå, men jag tar det nog lite lugnt, kör inte de hårdaste passen. Idag har jag kört nya BBpasset och konstaterat att det tar några gånger innan man kommer in i det.
Kontentan av hela den här soppan är: Sätt inte in spiralen för tidigt efter förlossningen, för då är livmodern "mjuk som smör" (citat från gynekolog). Och det är då lätt att den åker igenom väggen och ut på villovägar.
Så nu vet ni varför jag inte varit så aktiv på sista tiden. Här är iaf en bild från dagens pass.

Högst koncentrerad på vad Jackie Mills säger på DVDn :)