Det var Ullis som var vikarie för Malin, men det gör mig detsamma. När jag är där kör jag 110%, oavsett vem som håller i passet, oavsett vad det är för musik. Det är så enkelt att börja köra med den typen av ursäkter: "Musiken var för dålig", "Instruktören var inte tillräckligt engagerande".
Om du frågar mig är det bara du och din egen attityd som påverkar. Visst, det är inte enkelt att komma över skitdålig musik, eller en dålig instruktör heller för den delen, men om man bara går in för det, och bestämmer sig för att man ska köra allt vad man kan ändå, så funkar det. Man får öva. Det handlar bara om attityd, att lura sig själv att det är skitball. När det blir riktigt jobbigt brukar jag sjunga med, eller sjunga är kanske att säga för mycket, gapa är nog ett mer korrekt ord. Jag gapar med, jag är en sån. En sån tant som gapar med, en som jag tyckt var helt sinnessjuk när jag tränade low-impact på Gerdahallen 1997.
Eller så ler jag. Ler utav bara helsicke, för det händer nånting när man ler. Kroppen blir glad och glömmer hur jädra jobbigt det är just nu, det blir lättare. När jag var en regelbunden besökare i spinningsalen körde jag det varje gång. Kan bara tänka mig hur det ser ut från instruktörcykeln; ordentligt rödmosig, genomsvettig tjej med inåtvänd blick som ler falskt till tonerna av E-type. Måste vara en episk syn. Kanske en sån syn som får instruktörer att fortsätta vara instruktörer :)
Ganska färdigtränad i bilen efteråt.
Nåväl, i måndags fick jag i alla fall världens pepp när tjejen som stod bakom mig, ordentligt svettig kom fram efteråt och sa "Skit vad du är duktig! (återigen tveksamt om "duktig" är rätt ordval i det här fallet) Jag försökte hänga med men det gick bara inte!"
Det kändes bra. Men har man bara ett instruktörslett pass i veckan får man ge allt! Igår var det dags igen, tyvärr misslyckades vi helt med dagis-logistiken då jag åkte för att hämta men bilnyckeln låg kvar i Max's jackficka... DOH. Det gjorde att vi inte hann laga mat och jag tränar aldrig lika bra på knäckebröd som på "riktig mat". Men gött var det i vilket fall!
Haha, galna tanten. Jag ska fan också bli en sådan.
SvaraRaderaVar på ett bodypumppass med usel instruktör för ett tag sedan, men jag går igång på musiken. Sedan är det ju trist att komma in i vissa övningar sent för att den som visar är totalt opedagogisk, men om passet är en timma hinner man ju ändå tillgodose sig rätt mycket träning ändå.
Ja, alltså musiken är ju enormt viktig för mig, fast jag just på pass kan jag stå ut med nästan vad som helst. När jag springer är det annorlunda, då måste jag ha riktigt BRA musik. I somras försökte jag springa till Sommarpratarna, men jag blev helt tokig. Kunde bara tänka på hur jobbigt det var att springa, på hur långt jag hade kvar... I höstas körde jag till Ystad för att hämta Ebba på party en fredagkväll, och trots att jag var SJUUUKT trött piggnade jag till för de körde så bra dansmusik på P3. Vi lyckades hitta nästan alla låtar och den listan är (enligt mig) jättebra att springa till. Vad kör du för musik när du springer Sofia? Är du sugen på musik med puls som inte är Lady Gaga eller Avicii kan jag jag dela listan :)
Radera