onsdag 23 april 2014

Påsk i Torekov

Nu var det en vecka sedan vi åkte till ett av mina absoluta favoritställe: Villa Ingalunda i Torekov, men det känns som bara häromdagen. Det blir ju så när helgen är lång och veckan kort :)
Huset i Torekov var Max farföräldrars sommarhus och ligger ett kvarter från havet, en kort promenad från den underbara byn och klipporna man kan klättra på och alldeles nära fantastisk natur där man kan njuta både promenad, löpning och cykling.
Huset har dessutom själ, sakerna där är vackra, märkliga, gamla och får en att känna sig hemma. Vi har tagit dit många vänner och alla tycker likadant: att det är helt fantastiskt. På ena sidan kan man sitta i solen och njuta hela dagen. Huset och en liten mur skapar lä. Och på kvällen sitter man på trappan mot havet och dricker vin och äter chips.


Trappan i kvällssolen med Vira i dörren <3



Klipporna inbjuder till klättring. Mammorna och farmorn har hjärtat i halsgropen. 



Farfar tar med Lova och Vira på upptäcktsfärd vid vattnet.


Är det sant? Är det till mig?


Ofattbart mycket godis i ägget.


Torekov bjuder inte bara på hav, utan även bokskog full med vitsippor. 







På söndagen badade vi nästan allihop i havet! Det var säkert en 10-12 grader och hade känslan mer av sommar än ett vinterbad! Fantastiskt!


Som ni säkert märkte var vädret alldeles förträffligt under påsken och vi hade det superhärligt med Max föräldrar och hans bror med familj. Mina föräldrar och bror kom upp på påskaftonskvällen och åt mängder av ägg och sill och godis.

På långfredagen tog jag och Max en löptur upp mot Hovs Hallar och jag sprang LÄNGRE än någonsin förut och SNABBARE än någonsin förut! Fatta hur nöjd jag är! Jag kan inte minnas att jag någonsin sprungit en mil. Jag har tagit mig fram en mil, men aldrig sprungit mer eller mindre oavbrutet. Det gjorde jag nu. Dessutom med en medelhastighet av 5.15 minuter/kilometer. I ganska tuff terräng! Det gör mig så oerhört nöjd att förstå att jag kan så mycket mer än jag tror :)




Igår hade jag dock värsta dippen. Eller jag hade det redan i måndags, när vi kom hem. Ni vet, packa upp, tvätta, tvätta, hantera barn som under flera dagar varit uppe för länge och är totalt färdiga, precis som man själv. Tröttheten var sådär nästan fysisk, gjorde liksom ont. Men jag tog mig i kragen och körde Body Balance ändå. Sämre gick det igår. Då klarade jag mig inte över puckeln, jag låg i piffen och orkade inte göra nånting. Det är en fruktansvärd känsla tycker jag. Som tur är lyckades jag ta mig igenom den, såg senaste avsnittet av Badehotellet på TV4play (skitdåligt gick det, hur kan de vara så mycket sämre än SVTPlay?) och sen sydde jag lite. Men nån träning blev det inte. Idag ska jag dock cykla i skogen för att sista gången kolla rundan jag ska köra med tjejerna på lördag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar