fredag 15 mars 2013

Fortsatt härligt!




Fina fina Lill!


Här på Slow Down rullar det på ungefär i den takt man förväntar sig av namnet. Vi har inte gjort några större ändringar i dagsschemat, åtminstone inte familjen Hallehle. Familjen Skovsholm har hyrt bil och varit på vift i ungefär 1,5 dygn faktiskt. De tog en tur till nationalparken, men det var tydligen någon superfantastisk upplevelse så när Noi från receptionen kom och berättade igår morse att hon nu kunde ordna bil med två barnstolar till oss så bad vi att få tänka på saken. Visst är det kanske kul för Vira att se apor, men det ska tydligen var en jobbig tur dit och kanske inte helt värt det. Och för övrigt är det mest andra stränder som finns att se. Och just nu är vi ganska nöjda med Klong Dao och Long Beach så vi hänger nog kvar här :)



Kväll på Slow Down, Klong Dao Beach


Det har blivit lite standard att vi går till Long Beach på morgonen, men vi kör frukost på Slow Down för här finns gott, hembakat rågbröd, ost, olika typer av ägg och bacon osv, yoghurt, flingor, hallon (som är Viras senaste hang-up) och jättegoda thaipannkakor. Nu har vi fått dem att göra thai-pannkakor med mixed fruit, vilket innebär melon, ananas och banan i pannkakan som är väldigt fluffig, ännu fluffigare en en amerikansk pannkaka. Det blir bara SÅ gott :)
Vi har testat frukost på både Funky Fish och Thai Cat, men de var inte alls lika bra, och tidsmässigt funkar det bra att gå dit efter frukost och sen tillbaka när det är dags för lunch, alternativt låta barnen äta något där. Vi vuxna har en tendens att hoppa över lunchen, eftersom vi satsar på en så stadig frukost :) Just nu blir det oftast en jättegod shake med hallon och mynta när barnen sover middag.



Jag misstänker att problemen började i sandlådan....


Igår var det volleybollturnering nästan hela dagen. Max och Klinte fick lov att spela, medan jag och Micke hade barnvakten. Tyvärr ballade Vira ur totalt, jag vet inte vad som var roten till det onda, men när hon sen inte fick gå till pappa, eftersom han spelade match, blev hon bara heltokig. Puh, det var inte roligt att ha en gallskrikande orm i famnen när hela restaurangen och stranden var full av folk som var där för att spela volleyboll. Men jag är ju en erfarenhet rikare....
För att lugna mina nerver gick jag för att få en face massage när barnen sov. De verkade lite ställda över förfrågan, trots att det står på deras skylt som något de erbjuder. Tjejen sa att hon inte hade alla saker och bad mig vänta medan hon hämtade. Jag övervägde att gå tillbaka hem och ligga där och läsa och vänta, men insåg snabbt att jag kunde ligga alldeles ensam på en madrass med skön kudde, med havet precis nedanför för tidvattnet var högt, och en sval havsbris som ständigt fläktade. Tjejen var borta i säkert 20 minuter och sen visade det sig att Face Massage egentligen var ansiktsbehandling :) Men det var gött ändå såklart.



Pappabus på Lanta Seafood och resterna av en mycket god, men lite hektisk middag.

Igårkväll åkte vi, efter intensivt googlande, in till Saladan för att äta fisk på Lanta Sea Food som skulle vara bästa stället. Glada i hågen packade vi in oss i en biltaxi med vagnar och allt och bokade direkt att den skulle hämta upp oss igen klockan sju vid Lanta Mart. Vi gick ner till havet och hittade restaurangen, fick två bord ihopfösta och menyn i handen och inte förrän då berättar de att själva fiskgrejen, med grill osv, inte öppnar förrän sex. Eftersom vi har sovtid för alla barn klockan sju kan ni ju gissa vad klockan var då. Ja, just det. Kvart över fem. Så det var bara att meddela att vi skulle återkomma och gå ut och attackshoppa lite under tiden. Jag fick två nya bikinis, två par sport-shorts, Vira fick snygga solglasögon och en apa som skriker när man trycker den på magen, och Elliot likadant. Elliots glasögon är rosa och vi är ännu inte helt klara på om han ser ut som Dame Edna eller Elton John  :)
Klockan sex var vi tillbaka på restaurangen som låg på pålar en bit ut i vattnet och grått, lätt gyttjigt vatten skvalpade under trätiljorna. Staketet bestod av tunna trästockar som var lagda i kryss och vi ägnade lång tid och stor möda att förklara för Vira och Elliot att man INTE skulle trilla ner där. Ändå vågade man inte släppa dem med blicken en sekund.
I olika omgångar fick vi sen in maten, och samtidigt matat våra bebisar med medhavd burkmat och petat i de äldre barnen lite ris och en och annan grönsak. Vira fortsätter kalla ris för potatismos, det verkar helt enkelt omöjligt att komma ihåg att det heter ris...
Eftersom middagen nu blev lite senare än planerat ökade gnällnivån med varje minut. Till slut kändes det som alla barn bara lät. Vira sjöng på ledmotivet från Backyardigans, Elliot sjöng på nåt annat, Lill gnydde och Livia gnällde högljutt. Vi vuxna försökte dricka upp den flaska vitt vin som Klinte och Micke beställt in, utan att känna att vi hällde i oss. Ibland försökte vi också samtala med varandra, men gav oftast upp och höjde bara ett glas istället.
Det slutade med att Vira och Elliot försökte trösta Livia med att sjunga varsin sång för henne. Samtidigt. Jag halsade min öl samtidigt som jag satte på Vira en sko och betalade notan (ja, jag är tydligen en bläckfisk) Klinte ropade över kaoset till grannarna på bordet bredvid "Vi ska strax gå!!" och de sa "åh, ingen fara!" med munnen men deras ögon sa "tack gode guuuuuud!!!" Max försökte rensa tallrikarna på den fantastiska maten och njuta av det och Micke dök upp för att ta en sista slurk vin.
Sen tog vi taxi hem. Den lös av neon i olika färger och det gjorde barnen glada.



Long Beach. Ett riktigt bra ställe.



Idag gjorde vi som vanligt och på Long Beach var det många fina, randiga fiskar i vattnet som jag och Vira spanade på. De kom helt nära och man kunde nästan ta på dem. Max byggde som vanligt en stor grop åt barnen, men de var mer intresserade av att göra en del grova konstruktionsförändringar i grannens bygge så Max satt mest själv där i sanden och lekte :)
När barnen sov tog jag och Max en kort uppvärmingslöptur på stranden, men jag har lyckats skada mina tår så det var inte speciellt skönt. Jag försökte vara roliga mamman där på Long Beach och låtsades bli jagad av Vira och Elliot och medan jag sprang där och tittade bakåt på mina livsfarliga förföljare sprang jag med tårna rakt in nån jädra sten där på stranden. Så nu har jag ont som fasen. Men vi fick iallafall till en stund på gymmet här på området och det kändes riktigt gött att lyfta lite skrot igen.
Eftermiddagen tillbringade vi vid poolen, Vira är nu helt fri och plumsar i hur som helst. Hon plumsar i så mycket att igår när vi stod och skulle duscha efter badet, och hade således plockat av puffarna, då tyckte hon att vi inte badat klart och gick helt sonika i poolen igen. Blubbblubbblubb sa det. Så nu vet hon det, man kan inte gå i poolen utan puffar. Hon blev inte rädd eller ledsen eller så. Mest förvånad verkade det som.
Imorgon är det lektionsdag. Max ska ha volleylektion halv åtta på morgonen och själv har jag bokat crawl-lektion klockan fem med en tjej som heter Isabelle. Mitt mission att knuffa mig själv utanför komfortzonen fortsätter. Jag kan inte crawla. Inte alls. Den enda crawl jag gjort var den på högstadiet när man låg med en skumgummigrej och bara ville därifrån. Men jag vill gärna kunna så nu ska jag ta en lektion och hoppas få lite grunder som jag kan jobba vidare på.
Nu är Klinte och Micke inne i Saladan och shoppar. Kanske lyckas de få tag på en ny barnmatssmak, hittills får pluttarna "palsternacka, morot och sötpotatis" till lunch och "chicken och sweet corn" till middag. Nästan alla rätter blandar jag ut med gröt för att de ska bli lite matigare :) Men hon äter glatt och klagar inte.
Jag och Max sitter och datar och lyssnar på syrsorna och ibland ljudet av flipflops som smäller dovt när någon går förbi i mörkret. Några barn leker i poolen och reaggebarens bas hörs på avstånd. Det är trettio grader varmt och nu ska jag ta en öl.





Hoppas ni har det bra, jag hoppas VERKLIGEN att det blivit varmare om en vecka när vi kommer hem igen!


1 kommentar:

  1. Sååå gott det verkar vara med thai-pannkaka!!
    Kan man återskapa det i Sverige månntro. Hoppas jag får prova det en gång!?
    För övrigt verkar ju livet inte precis vara händelselöst för er, även om det så att säga inte händer nåt särskilt. Ett restaurangbesök kan ju vara nog så dramatiskt, för att inte tala om ett dopp i poolen utan puffar!! Tur att Vira inte blev chockad!
    Hoppas att din onda fot rättar till sig, så att det inte är nåt brutet i den! Vilken förbaskad otur! Du kan ju trösta dig med att du kan trampa mjukt när du kommer hem, för de förutspår snöstorm på tisdag med 23 sekundmeter och ett par decimeter snö. Vi är väldigt ledsna att vi inte kan bjuda på vårväder när ni kommer hem. Gissa om vi längtar själva efter våren?!!
    Fast man vet ju aldrig - vädret slår kanske om på torsdag?!
    Till sist: Vilken jättehärlig bild på buspappan Max och de små fnittertjejerna! Så roligt de har tillsammans!

    SvaraRadera